Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estländingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barrmassorna inunder. Målaren gick öfver sumpiga mossar.
Till slut måste han stanna på en tufva, som gungade inunder
honom; han vände sig om, gick en stund och sjönk till
knäna i gyttjan. Han arbetade sig upp och såg sig omkring.
Kring honom hoppade förskräckta klossor, och uppe i en
gammal yfvig gran glimmade ett kattlos lysmasklika ögon.
Månen steg högre och upplyste en liten fä-stig; på den
framgick konstnären och upptäckte snart en liten hage med
en stuga. Han bultade på stugans dörr. Intet svar. Han
knackade på fönstret, men allt var tyst, sjelfva stugan tycktes
sofva. Han väsnades länge förgäfves. Slutligen skrek han:
»Om ni inte låter upp, slår jag sönder fönstret och klifver
in, ty jag har ej lust att vara ute i den fuktiga natten.»
Ändtligen öppnades dörren, och en varelse tittade ut. Det
var ett gulblekt ansigte med kort, svart skägg och en röd
kalott. Ögonen plirade, den trubbiga näsans sidor vidgades
som på en vädrande mops, och munnen öppnades som på en
hungrig haj. »Drömmer jag?» sade målaren. »Hör du,
gubbe, hvem bor här?» Underdjuret höjde då på de buskiga
ögonbrynen och vände till örat lyssnande. Målaren talade
vidare; mannen tycktes vilja förstå, men kunde ej. Målaren,
som varit på andra sidan Östersjön, tyckte att mannens
mössa såg finsk ut och sade derför på finska språket: »Är
du från Finland, din stackare?» Gubben skakade undrande
på hufvudet. »Det måtte väl inte vara en tomtegubbe heller!
— Möjligen är han från Estland,» och så sade han på estniska:
»Jaså, du är visst estlänning?» Då klarnade menniskans
anlete, munnen log, och pannan jemnades. I ögonen
uppflammade en sådan eld af kärlek och fröjd, att målaren
fattade tycke för den sällsamme. Den fule hade blifvit skön af
glädjen. Sedan den första tjusningen öfver hemlandstonerna
hade lagt sig i hans bröst, blef han åter skygg, bugade sig
slafviskt och sade på sitt tungomål: »Nådige herre, skona
mig!» hvarefter han öppnade dörren. Målaren gick in i
stugan, der en stor hund rusade upp mot hans bröst och
morrade doft, men vid ett slags skällande ljud af estländingen
stillade han sig och smög sig undan i mörkret på golfvet.
Fram i stugan låg en gumma på en eländig bädd. Månen
lyste på hennes magra anletsdrag. Hon lät höra ett plågsamt
hostande. Estländingen skyndade fram och gaf henne att
dricka ur en lerskål, torkade svetten från hennes panna,
stoppade in det trånga täcket om henne och puttrade några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
