Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En gurmands sorgliga ändalykt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En gurmands sorgliga ändalykt.
Hjelten i denna berättelse var icke uppfödd i den
vällefnad, som slutligen blef hans förderf; han var helt
enkelt torparson, hade som gosse kommit till Stockholm
och der ingått i snickarlära. Skicklig i sitt yrke och
ordentlig i sitt lefnadssätt, blef han som gesäll mycket
eftersökt af snickarmästare i hufvudstaden, men föredrog att
arbeta för sig sjelf och hade öfverflöd på kunder. Han gifte
sig med en rask och duglig qvinna, som var köksa med
titel af kokerska på ett af Stockholms förnämsta utvärdshus;
med ett ord, allt tycktes gå honom väl i händer. Dagligen
ute på arbete, hemkom han först om aftonen, alltid med
pengar på fickan. Hustrun var likaledes hela dagen borta
i sitt kök på utvärdshuset och förde hvarje qväll med sig
hem ett skrin, fullt med mat- och dryckesvaror, lemningar
efter kalasmiddagar och supeer, så att någon utgift för
lifsmedel inom det hushållet aldrig kom i fråga. Och denna
fördel, så sällsynt i denna jämmerdalen, skulle dock
slutligen bli till nackdel för vår snickare.
Han blef nämligen en riktig läckergom och föraktade
snart den vanliga husmanskosten. Hans smak förfinades till
den grad, att han ansåg hjerpen för intet mot rapphönan;
tjäder och orre bevärdigade han knappast med en blick.
Om oxstek var aldrig värdt att tala; han ansåg den för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0145.html
