Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnhusbarnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hejdade han sina steg, liksom gripen af en ögonblicklig
ingifvelse, hvarefter han tvärt vände om och styrde kosan
mot samma hörn, vid hvilket han nyss stått. Men denna
gång gick han in i huset och inkom på sjelfva
Frimurarbarnhusets gård. Han lät visa sig upp till barnhusets
skolrum och påträffade snart barnhusets lärare och lärjungar.
På hans begäran lät läraren uppställa gossarne i en
ring. Den vänliga mannen trädde inom den och mönstrade
noga gossarnes ansigten. Slutligen stannade han framför
den som genom fönsterrutan kastat de der slängkyssarne.
Mannen lade sin hand på gossens hufvud och gjorde honom
de vanliga frågor man ställer till ett barn, om hans ålder,
hans namn och hvad han läst m. m.
»Jag har läst latin med,» upplyste Edvard, ty det var
just den lille latinaren.
»Har du det, min gosse?»
»Men jag får det inte mera,» underrättade gossen med
ett sorgset tonfall.
»Du skall få läsa det och mycket nyttigare än det,»
försäkrade den vänlige mannen, hvarefter han tog läraren
afsides och språkade länge med denne.
Barnhusbarnen sågo den främmande herrn gifva
magistern en sedel med tillsägelse att för denna köpa konfekt
åt alla barnhusbarnen — konfekt, för dem vida mera
obekant än sjelfva latinet. Också rådde den dagen en stor
glädje på Frimurarbarnhuset. Men gladast och lyckligast
blef Edvard, ty följande dagen lemnade han barnhuset,
började ånyo sitt latin och fick grekiskan med på köpet,
genomgick skola och gymnasium, blef välbestäld student vid
aderton år och tog vid tjugutre år magistergraden med
mycken utmärkelse och heder.
Derhän hade sakerna kommit med åren, under hvilkas
förlopp det förra barnhusbarnet åtnjutit det rikligaste
understöd af sin fosterfader, till hvars arftagare han redan ansågs
vara bestämd, då han en dag kallades att på bestämd timme
inställa sig hos sin välgörare.
Edvard skyndade till fosterfadern och blef icke litet
öfverraskad, när han fann denne sittande på förmakssoffan
bredvid en ung dam, hvilken han förr ej sett, men som
strålade af ungdomens och skönhetens förenade behag.
Dertill kom en utsökt toalett, ett plus mer som aldrig skadar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
