Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tårar och mälarvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för henne de täckaste amazonhattar med fjädrar från hela
fågelriket; man uppradar kring henne krinoliner, rymliga
som luftballonger. Men det är som att köra hufvudet i
väggen. Ett älskande hjerta är oböjligare än diamant.
En afton hoppar en ung, bättre klädd flicka i sjön vid
Röda bodarne. En timmerman, som händelsevis befinner
sig i närheten, kastar sig efter och lyckas få upp henne.
Med möda återgifven åt lifvet, föres hon hem, och tänk
hvilken uppståndelse der! Men den unga flickan synes icke
det ringaste förskräckt af sin flyktiga bekantskap med döden;
man läser i hennes mulna blick de ibland rätt olycksbådande
orden: »bättre lycka nästa gång». Man ser sig tvungen att
parlamentera, man börjar ingifva henne hopp, hoppets rosor
spira ögonblickligen fram på den dödsbleke kinden. Men om
buketten icke skall vissna, måste den genast ställas i glas,
men ett glas med vatten ur kärlekens, den eviga lifsens
källa, och man har redan gått i författning derom, så
motbjudande det än förefaller reqvirenterna.
Man lär häraf, att hvad tåren i menskligt öga icke
förmår, det förmår vattnet i Mälaren. Men kuren är farlig.
Det står icke alltid en timmerman på bron, och det är icke
alla timmermän som kunna simma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
