Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enda barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ENDA ]iATCNET.
yngling. Ett rikt, mörkbrunt hår föll i lockar kring det
friska ansigtet, hvars blickar genom tårarna sökte någon
—• och sökte ej länge; ty till hans möte skyndade ett rikt
klädt fruntimmer, som tycktes vara vid en ålder af något
öfver fyratio år. Ynglingen föll till hennes hjerta,
hvarefter hon hastigt fattade hans arm och förde honom med
sig, liksom ville hon så fort som möjligt rycka honom från
vimlet på kyrkogården till hemmet för att, obemärkt af
verlden, ensam med honom få lemna sina känslor fritt
lopp. Hvilken glädje, hvilken hänryckning i hennes ögon!
Men det var också en moders ögon, och det var den ende
sonen, hvarpå de fästes, och hvarifrån de ej kunde skiljas.
Den böjliga gestalten af en betjent i livré följde dem, med
ett ansigte så stelt, som hade det aldrig tillförene varit
vittne till en moders och en sons inbördes ömhet. Porten
till ett prydligt trevåningshus vid Drottninggatan öppnades
af den hastigt framskyndande betjenten, och de tre
försvunno från gatan.
Klockan hade slagit half åtta i Clara kyrktorn. Morgonen
var vacker och höstsolen lofvade en vacker dag. I ett
rikt möbleradt rum återfinna vi modern och sonen, begge
några år äldre, men med samma ömhet omfattande
hvarandra. Den senare var resklädd. En grön väska hängde
öfver hans skuldra och i hans venstra hand glänste en rikt
silfverbeslagen sjöskumspipa, medan den högra hvilade i
moderns hand.
»Adolf,» hviskade hon med darrande stämma, »det är
för första gången du går att på längre tid lemna din mor
och det hus, som sett dig födas. Glöm aldrig att du har
eu mor, i hvars hjerta hvarje olycka, som kunde hända
dig, skulle föra döden; var rädd om din helsa, fly dåliga
sällskap och sköt dina studier, så kan du blifva en stor
man med tiden. Stackars gossel Gud vet hur du skall
taga dig fram i det ostyriga Upsala, utan att hafva någon,
som håller dina saker i ordning.»
»Ah, mamma, jag är väl icke något barn heller,»
svarade Adolf, i det han rätade på sig och beskådade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
