- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 8. Taflor och berättelser. Del 3 /
253

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Telemak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Det är mig likgiltigt, hennes nåd . . . hvem vet?. ..
Kanske till Numidiens öknar för att der finna en graf.»

»Numidiens öknar! O himmel! Telemak midt ibland
Numidiens rytande lejon. . . kanske ett offer för deras
blodiga hunger 1»

»Det kan ej hända honom något värre än som händer
mig... vi skola dö tillsammans. . . Det är en tröst i olyckan
att ha en vän som delar ens öde!»

»Nej, nej, det skall aldrig ske!»

»Hennes nåd, det måste ske.»

»Det är grymt, det är omenskligt, min herre!»

»Fru grefvinna, jag lärde mig att vara grym och
omensklig just på detta ställe . . . Äfven jag stod en gång
här bönfallande, men mina böner möttes med förakt!»

»Ni tar lifvet af mig, min herre ... Så hjelp mig då,
Clementine, hjelp mig att beveka denne hårde man I...
Telemak bland Numidiens lejon ... ack, min Gud!»

Och Clementine, fredsstifterskan, steg fram och hjelpte
— och det hjelpte verkligen. En ny qvadrupel-allians
afslöts på så sätt, att Telemak öfverlemnades till evärdelig
ego åt enkefru grefvinnan Tjäderhjelm, och högbemälda
frus dotter, fröken Clementine, till lika orubblig besittning
åt docenten i estetik, herr Theodor Holmlund.

Huruvida den grefliga ättens stamfader, böss-spännaren,
vände sig i sin graf, känner man ej. Icke heller har man
så noga reda på hvad prosten Holmlund i ett annat lif
tänkte om saken. Men säkert är, att den lilla snälla Telemak
icke allenast förblef grefvinnans älskling, utan äfven dyrkades
som ett helgon af docenten och hans sköna maka.

Ack, hvad de fromma, menlösa djuren ibland kunna
vara den öfverkloka menniskan till stor nytta!

*     *
*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:23 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/8/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free