Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men faller du i, Albert, så biir du lurad på
konfekten, lita på det,» yttrade fadern, hvars spejande blickar
ilade ut åt alla sidor.
»Men om man faller i sjön, så dör man ju?»
»Visst dör man, om man inte kan simma.»
»Och om man dör, så kommer man ju till Gud?»
»Ja visst, ja visst.»
»Men det är ju så roligt att komma till Gud?»
»Men tycker du det är roligt att bli uppäten af fiskarne?»
»Af fiskarne? ... Nej, inte kan det vara roligt.»
»Nå, så håll dig på mattan då och spring, inte så nära
kanten.»
»Är det sannt, pappa, att hvar stjerna har sin lilla våg
att leka med?»
»Hvem har sagt det?»
»Det har mamma.»
»Har hon det, så är det väl sannt, din skalhake!»
»Och när stjernan vill leka med vågen,» fortfor gossen,
»så kan inte vågen vara elak ... är det inte så, pappa?»
»Det förstås.»
»Och när nu vågen inte är elak, så kan den inte
heller vilja snälla och lydiga barn något ondt ... eller hur,
pappa?»
»Inte de snälla och lydiga; men du är hvarken snäll
eller lydig ... kom hit, pojke! ... Du får inte springa så
der, har jag sagt ... Kom hit och det genast, eller vill du
jag skall ta dig i kalufven?» yttrade mannen med en stämma,
som bemödade sig att vara sträng.
Mannen ville närma sig den hoppande gossen,
förmodligen för att verkställa sin hotelse, då han hejdade sina
steg vid åsynen af en liten båt, som i detsamma lade till
vid sidan af en skuta, hvilken icke gjort fast vid land, utan
låg till ankars på några famnars afstånd från kajen.
I båten syntes en qvinsperson med ett huckle om
hufvudet och för öfrigt klädd som en af arbetsklassen.
»Lägg hit med båten, madam eller jungfru eller hvad
hon är för slag,» ropade mannen från kajen, återtagande
sin barska tonart.
Antingen hörde icke eller låtsade qvinnan i båten icke
höra detta tillrop, ty något svar följde ej derpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
