Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hå kors,» svarade jägaren under bemödande att gifva
sitt ansigte ett uttryck af enfald och dumhet; »jag tyckte
det såg så roligt ut, när hans nåd förföljde myggan på
spegeln derborta ... det var bara det som såg så roligt ut.»
»Såg det roligt ut? ... Skäms du inte, din krabat! . . .
Hvem har gifvit dig lof att skratta åt mig!» ropade grefven,
fattande tag i ett spanskt rör med guldknapp, hvilket hade
sin plats i kakelugnsvrån.
»Förlåt mig, goda hans nåd!» bad jägaren med en
stämma, hvars underdånighet gjorde ett tvärt afbrott mot
mannens höga figur och trotsiga utseende för öfrigt; »det
var mycket dumt af mig ... men förlåt mig för denna
gången ... Gud skall veta, att jag hyser den djupaste kärlek
och vördnad för min höge husbonde, och ingen bör bättre
än hans höga nåd sjelf vara öfvertygad derom.»
»Hvem har surrat som myggan, och hvem skall dö som
den?» ropade grefven, lyftande käppen öfver jägarens hufvud.
»Jag tänkte på mitt och mina gelikars öde,» svarade
jägaren med en vemodig lutning på hufvudet; »glade och
lycklige som myggan, surra vi, så länge vi befinna oss i
solskenet af våra höge herrars gunst ... men liksom myggan
blifva vi upplöste till intet, när denna gunst tages ifrån
oss ... har jag inte rätt, hans nåd?»
»Hvad vill du? ... Har jag ringt efter dig?» ...
frågade grefven, något blidkad och sänkande käppen. Det
gjorde hans själ godt, att i detta ögonblick någon fanns som
fruktade honom, ty den stackars myggan var numera
otillgänglig för grefvens vrede.
»Det är ett bref, som ...»
»Bref, bref!» ropade grefven med raseri, ty de bref,
han denna olycksdag fått kännedom af, trädde nu lifligt
för hans minne; »bref, bref! ... Hur har detta djefvulska
bref kommit in i min byrå?»
»Hvilket bref, hans nåd?»
»Brefvet, som polismästaren hittade i min chiffonnier
på förmiddagen ... O, att jag skulle upplefva en så ryslig
händelse!»
»Jaså, det där brefvet, som var så mycket väsen om,
när hans nåd kom hem?»
»Ja, just det, din galgfågel! ... Hur har det kommit
in i min chiffonnier?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
