Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du springer på ögonblicket till lifmedikus G*** med
tillsägelse, att han är god och genast inställer sig hos mig.»
Betjenten hastade bort.
Grefve V*** kastade sig ned i en kolossal länstol.
Hans ansigte var blekt, och hans öfverläpp darrade.
Det var som ville han först nu gifva luft åt den harm,
hvilken han, under samtalet med polismästaren, så länge
nödgats tillbakahålla.
»Jag är öfverlistad!» mumlade han för sig sjelf;
»öfverlistad, och af hvem? ... Finnes det då verkligen
menniskor så väl maskerade, att de kunna trotsa min djupt
forskande blick? ... Detta krypande, denna enfald, allt var då
blott en mask för att bedraga alla ... bedraga mig! ... Den
skurken, den bofven! ... Ack, hur gerna hade jag icke
velat lägga hans hufvud på stupstocken! ...»
»Men,» fortfor grefven, hastigt uppstigande från
stolen, »jag har förordat honom till ett af de ansvarsfullaste
embeten i landet, och han hade fått det, om jag inte
bestämt mig för en annan ... förorda en rebell, en
riksförrädare! ... Man kan säga, att jag inte känner mitt
folk ... att jag vill omgifva tronen med förrädare ... Man
skall utskratta eller misstänka mig ... i beggedera fallen är
jag ohjelpligen förlorad ... Lejonborg, Lejonborg! Jag kan
inte lägga ditt hufvud för dina fötter ... men jag skall sätta
dig på ett ställe, der du skall bli hvad jag vill att du skall
blifval»
»Men,» återtog han efter en stunds tyst grubblande,
»men huru få reda på hans medbrottslige, hvilka måste
vara talrika, välrustade och kanske i hvart ögonblick
beredda till storm? ... Jag skall tvinga honom att yppa dem,
om jag också måste knipa fram sanningen med glödgade
tänger! ... Men när jag fått veta hvilka de äro, hvad då? ...
Häkta och lagföra dem? ... Jag kan det inte, utan att med
detsamma låta Lejonborg springa öfver klingan, och mig
sjelf med honom ... mitt inflytande, min makt! ... Nej,
nej, jag kan det inte! ... Men jag skall ha ögonen på
förrädarne, förfölja dem på hemliga vägar och sätta dem ur
stånd att taga det minsta steg framåt ... Fördömda
position! ... Medvetande om en sammansvärjning och inte våga
dra fram den i dagen, jag hofvets orakel och dynastiens
förnämsta stöd ... Men jag måste i främsta rummet skydda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
