Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ack, min Gud, hur kan man glömma sådant i
bränneriet!» ropade bokhållaren och störtade på dörren ur
kontoret.
För att komma till bränneriet måste man passera tvärs
öfver den smala väg, som bär till stora landsvägen. När
nu vår bokhållare under språnget satte foten på denna väg,
kom han händelsevis och i förbifarten att kasta en blick åt
venster, hvarvid han upptäckte tvänne schäsar, hvilka i sakta
skridt nalkades gården, likväl med iakttagande af något
afstånd från hvarandra.
Främmande åkdon väcka på landsbygden merendels
mycken uppmärksamhet; men vid detta tillfälle skulle icke
en gång grefve Virséns eget ekipage kunnat hejda
bokhållarens lopp. Han rusade uppför trappan till bränneriet
och förde derinne ett värre oväsen än sjelfva det orostiftande
bränvinet någonsin der åstadkommit.
Högt på en mäskställning fanns slutligen »prinsessans»
bref, med hvilket Albert hastade ut och slog sig ned på
sjelfva trappstegen för att läsa det midt emellan bränvinsfat
och bränvinsprofvare.
Dock tyckte han sig sitta bland molnen på pinnarne
af Jakobs stege, och bränneridrängarne, hvilka för att komma
ut eller in nödgades klifva öfver honom, voro de englar,
som gingo upp och ned.
Brefvets innehåll var följande:
»Min gode, redlige vän!
Det är mig ljuft att få uttala dessa ord och ännu
ljufvare den tron, att ni med nöje lyssnar till dem. Ack, jag
har ju er att tacka för, att glädjen och friden numera icke
äro främmande för mig. Förr famlade mina tankar endast
mellan rysliga bilder — bilderna af er faders brinnande hus
och er döende moder, af min faders skymfliga död och min
moders långvariga fängelse, tillbommadt för alla, äfven för
ånger och försoning.
Då mötte jag er, som jag ända sedan min barndom
förestält mig under gestalten af en demon, hvilken ville och
borde af dottern fordra ett försoningsoffer för föräldrarnes
brott, ett försoningsoffer lika förfärligt som dess orsak; men
jag mötte er och såg in i ert hjerta, och de rysliga bilderna
sammanstörtade i spillror, i lågor, hvarutur uppsteg en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
