Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ynglignarne - 10. Tvänne sjuksängar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
ynglingarne.
»Nå, än kött då?»
»Kött ger visserligen några och sexti procent,» svarade
Hök, »men det besvärar för mycket matsmältningsorganen,
så att man högst sällan bör förtära något deraf.»
Axner opponerade sig lika litet mot det ena som mot
det andra, ty han visste af gammal erfarenhet, att Hök var
orubblig i sina principer.
»Hvad min uppfostringslära beträffar,» återtog Hök, »så
har jag riktat den med en ny, oumbärlig kunskapsgren.»
»Och den är?»
»Schackspelet,» svarade Hök.
»Schackspelet?»
»Ja, hvar gosse måste lära sig spela schack.. . det
skärper, reder och klarar förståndet. . . Alla stora härförare
och alla stora matematici äro stora schackspelare . . . sådan
var Napoleon och sådan är professor Svanberg.»
»Det tror jag nog; men är du lika säker på, att en
stor schackspelare kan blifva en Napoleon eller en
Svanberg?»
»Det är jag öfvertygad om, ty, ser du, min bror...»
»Är du också öfvertygad om, att det är den här gränden
vi skola gå in i?» inföll Axner, i det han från Johannis
plan vek af in i en smal och mörk gränd.
»Visst är det så,» svarade Hök.
»Men jag tviflar på det.»
»Ser du, så tankspridd du är,» yttrade Hök; »hade du
lärt dig spela schack, så skulle du knappast ha vetat hvad
tankspriddhet är en gång.»
»Jo, jo, nu känner jag igen, att det är Bödelsbacken;
du har varit här lika många gånger som jag.»
»Ja, visst är det här Bödelsbacken . . . Ack du, din
Konfucius!»
»Hör du, bror Hök, du är en stor schackspelare och
ändå är detta inte Bödelsbacken, utan det är först nästa
gränd.»
»Ja, min själ, liar du icke rätt... jag gick och tänkte
på någonting helt annat, jag,» svarade Hök, förlägen öfver
den schackmatt, som så oförväntadt drabbat honom.
De begge vännerna gingo in i den rätta gränden och
inträdde genom en låg portöppning till ett vid den brantaste
sluttningen af Bödelsbacken beläget litet och förfallet
trähus. Letande sig fram i den kolsvarta förstugan, nalkades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
