Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ynglignarne - 10. Tvänne sjuksängar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
ynglingarne.
»Bor någon doktor här i huset?» frågade han andtruten.
»En doktor,» svarade fru Brundström, som befann sig
i köket; »jo, herrn är så säker. . . och det är en doktor
som duger, det, ska jag säga er,» tillade hon med en min
af oändlig stolthet.
»Ar han hemma?»
»Doktorn kom nyss hem . . . han är minsann så
upptagen ifrån morgon till qväll, så han vet sig ingen råd . . .
det är min son, herre. . . jag är mor till doktorn, jag.»
»Låt mig genast få tala med honom,» bad betjenten.
»Var så god och stig in,» obligerade fru Brundström,
i det hon öppnade dörren till rummet innanför köket;
doktorn är derinne... hur är det, är doktorn derinne?»
Betjenten gick in i rummet. Framför ett större bord,
betäckt af en mängd medicinska böcker och anatomiska
tabeller, satt Axner, ifrigt upptagen af sina studier.
»Skulle be herr doktorn vara god och genast följa
med till grefve Friisenhjelm, som bor i grannskapet,» anhöll
betjenten.
»Jaså, till någon sjuk?» frågade Axner, stigande upp
från bordet och utbytande morgonrocken, den han nyss
tagit på sig, mot en frack.
»Ja, unga fröken har hastigt insjuknat,» svarade
betjenten.
»Jag har inte den äran att känna herrskapet,» sade
Axner, »men jag förmodar, att herrskapet har egen läkare.»
»Ja, men assessor Carlander var inte hemma, och derför
befalde mig hans nåd att springa efter en annan läkare;
och som jag hörde att det bodde en doktor här i gården,
så skyndade jag hit. .. det är mycket brådtom, herr
doktor!»
»Jag är färdig, för mig dit,» sade Axner, knäppte igen
öfverrocken och fattade sin hatt.
När Axner och betjenten kommit till det hus, hvaruti
grefve Friisenhjelm med sin familj bodde och hvilket bildade
ett hörn af Drottninggatan och Stora Vattugränd, bad han
betjenten genast springa till assessor Carlander eller någon
annan känd läkare, för att den sjuka skulle erhålla en
bättre vård, än den han trodde sig sjelf kunna gifva,
hvarefter han skyndade upp i huset. Det var ett slående i
dörrarne och ett springande af och an i förstugan af be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>