Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ynglignarne - 11. Brunnsbalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brunnsbalen.
’215
»Nej, jag kan inte erinra mig,» svarade fröken,
temligen vårdslöst betraktande vår hjelte.
»Kors, kommer inte Aurore ihåg doktorn, som för
halftannat år se’n kurerade dig, då du var så sjuk, och
som var så artig och vakade öfver dig hela natten?»
»Jo, nu mins jag,» svarade den sköna, utan att hon
derför syntes mer intresserad.
»I fall fröken inte är engagerad för alla danserna,
skulle det glädja mig rätt mycket, om jag finge den äran
att dansa en enda dans med fröken,» utbjöd sig Axner,
som, ehuru blott filosofie magister och medicine kandidat,
likväl kunde dansa fullt ut så väl som någon med mustascher
och sporrar.
»Jag är engagerad för hvar dans,» svarade Aurora med
en viss triumfton.
»Det var ledsamt, det,» yttrade Axner sorgligt.
Flickan såg undrande och något förtrytsamt på honom
med en blick, som tycktes säga: Ar det ledsamt, att jag
är uppbjuden? Vore det kanske roligare, om jag finge sitta
och kläda vägg, som en divan? Är det inte min ovilkorligt
rättighet att vara på förhand uppbjuden till alla danser, om
de också ginge till tusen på enda afton?
»Jag kan inte hjelpa det,» sade hon med en knyck på
den lilla blonda nacken; »det gör mig ondt, men jag rår
inte för det.»
Aha, tänkte Axner med bedröfvelse, hon tror sig redan
göra en karl lycklig genom en dans och olycklig när hon
vägrar honom den. Den barnsliga oskulden, som älskar
dansen för dess egen skull och utan afseende på hvem man
dansar med, fanns då icke mera hos henne.
I detsamma närmade sig den unge krigaren, som dansat
nästföregående vals med henne. Fröken Aurora mottog
honom med ett tjusande leende. Hvad som tjusar en, plågar
en annan. Axner tillhörde det senare slaget. Han vände
sig bort
»Min nådigaste fröken!» hörde Axner den unge krigaren
utropa, »det har lyckats mig öfvertala herr Torngren att
ge oss en ny vals på köpet.»
»Ack, herr grefve, hvad det var roligt!» ropade den
sköna blondinen.
Axner vände sig om och kastade på henne en
bön-fällande blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
