Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Laura - 17. »Lilla Lalla.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 i
laura.
vinterny, att hon fick behålla barnet hos sig, för det hon
vårdat det så väl och varit så mån om’et.»
»Och du frågade inte, hvem det der fruntimret var?»
»Jo, nog tror jag, att jag det gjorde . . . men det var
inte godt att ta ur salig hustru min något. . . det var det
som förargade mig många gånger och uppretade mig . . . men
jag hade orätt. . . hvad hade jag att göra med det som icke
angick mig, i synnerhet när det mera var oss till gagn än
skada?. . . Osäkert var det också, om Kristina visste det
granna fruntimrets rätta namn ... en mor, som går i
siden-pels och mårdbräm och har sitt barn hos en fattig
murar-hustru, hushållar nog på sitt namn.»
»Men frågade du inte kusken, som väntade utanför
med vagnen, hvem det var som han körde?»
»Det tror jag också jag gjorde . . . men det var en af
hyrkusken Winters gamla bagarbodar, och inte kunde kusken
känna till namnet på alla de personer som rullade deri.»
»Nå, såg ni aldrig mer till det der fruntimret?»
»Flera gånger sedan lär hon varit hemma hos salig
gumman min, men alltid på så’na tider, då jag var ute i
arbete.»
»Men sade inte din hustru för dig, att det der
fruntimret var barnets mor?»
»Jo, det tror jag hon gjorde. . . jag tror det var
barnets mor.»
»Kan du erinra dig hennes utseende?»
»Något så när kanhända.»
»Var hon liten till växten?»
»Nej, hon var lång och smal som en humlestör.»
»Hade hon ljust hår?»
»Nej, hon var mörklagd.»
»Aha, min grefvinna!» mumlade Axner för sig sjelf.
»Hon hade ögon som stenkolsperlor,» . fortfor Stork,
»och det var underligt, det, när barnet hade ljust hår och
blå ögon .. . men säkert bråddes barnet på far sin.»
»Vet du då säkert, att fadern hade ljust hår och blå
ögon?»
»Salig hustru min talte om, att när det der fruntimret
en gång var hos henne, hade hon i sällskap med sig en
lång herre med samma slags hår och likadana ögon som
lilla Lalla . . . Kristina trodde derför, att det var fadern.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
