Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Du kommer inte
att stanna qvar längre
hos dessa menniskor,»
sade han till henne;
»följ mig, stackars barn,
det skall väl bli nägon
råd för dig ... släck nu
ljuset och ställ staken i
farstun!»
Derefter, sedan han
kastat skofveln ifrån sig,
tog han flickan vid
handen och hastade med
henne från Jörgens gård.
Ovädret hade under
tiden tilltagit. Regnet
strömmade nu i floder
utför klippväggarna, och
en och annan blixt genombröt vestra horisonten, åtföljd af
en aflägset mullrande åska.
»För tusan, jag glömde qvar mitt paraply deruppe!»
ropade Alm och stannade.
»Dröj inte, goda herre 1» uppmanade flickan, blickande
oroligt tillbaka på den lemnade gården, hvilken ännu kunde
skönjas vid blixtens sken.
»Men, min flicka, jag kan inte lemna mitt paraply i
sticket,» sade Alm.
»Och herrn vill gå upp igen?» frågade hon med
darrande röst.
»Ja, visst vill jag det, ty, ser du, jag behöfver mitt
paraply, emedan det regnar och vi ha lång väg att gå, och
dessutom vill jag inte, att det der packet skall lägga
van-tarne på min egendom.»
»Goda herre, gå inte, gå intel»
»Du kan stanna qvar här du ... jag är snart tillbaka,
stackars liten!»
»Nej, nej . . . mjölnarn skall slå ihjel herrn ... herrn
känner inte mjölnarn!»
»Jag menar, jag, att mjölnarn fick så mycket på ryggen,
att han inte så snart kastar någon mjölsäck på den.... Gör
nu bara som jag säger och var inte rädd ... Du skall veta,
att mitt paraply är af siden och alldeles nytt. .. Om jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
