Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alm förmådde icke yttra något, ty han hade försjunkit
i beundran för denna flicka, hvilken både i ord och blickar
syntes honom så sublim, så med englame beslägtad.
»Men den andra,-» började flickan med svagare stämma
och skådande lifligt omkring sig:
»Ja, den andra!» upprepade Alm, fallande ned från
sin himmel.
»Den andra är blott ett år gammal,» sade Amanda,
»och likväl förefaller det mig som vore den mycket äldre
än jag. .. ja, hundra år, tusen år, och likväl blott ett
enda!»
Kammarskrifvaren drog åt sig andedrägten, men vågade
knappast släppa ut den igen, oaktadt han kände sig nära
att qväfvas.
»Det var för ett år sedan, ungefär vid den här tiden
på året,» började Amanda sin berättelse, »jag stod en dag
på Riddarholmen och väntade ...»
»Hvad eller hvem?» af bröt henne Alm häftigt.
»Jag kommer att under min berättelse ofta vidröra
gränsen af min hemlighet,» svarade flickan; »fråga mig
derför inte, ty allt hvad jag kan omtala, skall ni få veta.. .
Bäst jag då stod, såg jag någon, som ... nej, nej... jag
såg ingenting, ty tårar betäckte mina ögon, och det dröjde
länge, innan jag kunde se ... men när jag vände mig om,
såg jag en annan, som stod på något afstånd från mig.»
»En annan!... Hvem var då den förste?» inföll Alm
å nyo.
»Jag bad er att inte fråga mig!» sade Amanda med
bönfallande blick; »den andre var en herre, klädd med utsökt
smak, mycket ung, säkert icke mer än några och tjugu
år . .. han var vacker... ja, mycket vacker, oändligt vacker
var han!»
Kammarskrifvaren drog en djup suck, ty han erinrade
sig, att äfven han icke sett så illa ut, innan han fick
kopporna, och att jemväl han varit några och tjugu år innan
han blef sex och trettio.
»Han såg på mig,» fortfor Amanda, »och jag tyckte
mig upptäcka några tårar i hans ögon... Säkert hade han
sett mina och delade min sorg, fast han icke kände dess
orsak. .. Jag gick emellertid från Riddarholmen, ty jag
måste gå hem... Han följde mig på afstånd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
