- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 2. Första älskarinnan /
129

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nej, aldrig ... Hvar söndag ...»

»Hvar söndag?»

»Var han i kyrkan och stod alltid på gången nära min
bänk; »och när jag för första gången gick fram till Herrans
heliga nattvard...»

»O, min Gud! Han var då äfven den gången i
kyrkan 1» utbrast kammarskrifvaren, hvilken satt som på
glödande kol.

»Ja.»

»Och han hade sina ögon fästa på dig?»

»Ja, ibland . . . men till det mesta hade han ögonen på
predikstolen .. . och när doktorn höll det vackra talet till
nattvardsbarnen, såg jag att stora tårar tillrade fram ur hans
ögon.»

»Och du . . . du såg . . . du såg ofta på honom, du?»

/ »Nej.. . men när jag bad, så bad jag äfven för honom,»
svarade Amanda, i det hon hopknäppte de undersköna
händerna liksom till bön.

Alm hopknäppte också sina händer, men med en
våldsamhet så att blodet nästan sipprade fram under naglarna.

»När jag gick ur kyrkan med de andra flickorna,»
fortfor Amanda, »och emottogs af er, min far, och af tant,
då såg jag äfven honom . . . han stod på kyrkogården långt
ifrån oss.»

»Och han helsade?»

»Nej, ty han visste inte att jag såg honom.»

»Men du såg honom likväl?»

»Ja, jag såg, att han var mycket allvarsam. och att
tårarne ännu stodo honom i ögonen.»

»Jag kommer nu ihåg, att du var mycket tankspridd,
när jag talade dig till, Amanda,» yttrade Alm svagt som
cn döendes röst.

»Några dagar derefter var jag å nyo på
Riddar-holmen.»

»Jaså, du var der igen!»

»Jag stod på samma ställe som jag vanligtvis brukade
stå . . . Jag var då, såsom vanligt, mycket ledsen, och jag
tror, att jag äfven då grät.»

»Nå vidare?»

»Då hörde jag nära mig dessa ord: »Hvem har vågat
bedröfva er så?» . . . Det var hans röst.. Ack, hvad den
klingade ljuft i mina öron!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/forsta/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free