Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, lika litet som man kan vara för gammal,»
med-gaf fosterfadern tyst för sig sjelf, under det han bleknande
förde handen till pannan.
Alm kände ett tveeggadt svärd genom sitt bröst. Amanda
hade då i sin hänförelse utsagt det ljufva ordet »älska»;
men detta ord var ett dödsstyng för hans hjerta.
»Ville han aldrig veta, hvad dina fosterföräldrar tänkte
om de möten du hade med honom?»
»Han bad, att jag inte skulle tala om det för någon,
emedan ...»
»Emedan?»
»Emedan jag då oskyldigt kunde få banhor, och det
ville han icke vara orsak till.»
»Men tyckte du icke sjelf, att det var orätt af dig att
förtiga sådant?»
»Jag mins icke, hvad jag tyckte, men som han hadc
bedt mig, så ...»
»Du älskar då honom verkligen?» frågade Alm med
qväfd röst.
»Ja, jag älskar honom!» svarade flickan med en stämma,
klar som hennes blick.
»Och han har aldrig sagt dig, hvad som kan bli följden
af denna kärlek?»
»Nej, hvarför skulle han det?»
»Har han aldrig sagt att han ... att han ...»
»Hvad?»
»Att han ämnade . .. ämnade begära din hand?»
stammade Alm, pustande.
»Hvartill behöfdes det, när han visste, att han hade
mitt hjerta!»
»Jo, Amanda!» svarade Alm med återsamlad kraft;
»att begära hjertat, utan att på samma gång begära handen,
är ett brott... ja, ett brott, stackars flicka!»
Dervid uppsteg han från sin plats och började mäta
golfvet med stora steg.
Flickan följde honom med undrande ögon. Slutligen
stannade han framför henne och såg på henne med en
blick, hvaruti den djupaste sorg och den högsta oro
uppenbarade sig.
»Amanda,» yttrade han; »jag är tacksam för den
uppriktighet, hvarmed du omtalat den kärlek, som söker dig och
hvilken du säger dig icke kunna undfly... Men du måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
