Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Amanda, älskade Amanda, det är jag,» tillkännagaf
han så smäktande som möjligt.
Samma tystnad.
»Det är Gustaf, din Gustaf 1» återtog han något
högre.
Samma tystnad, samma envisa tystnad.
»Om du icke tillåter mig gå in,» fortfor han ännu
högre, »så förunna mig åtminstone den afundsvärda lyckan
att få lyssna till din himmelska stämma.»
. Med återhållen andedrägt lade han örat till dörren för
att uppsnappa bifallet till denna, i hans tycke så anspråkslösa,
begäran; men icke ens den obetydligaste ton af den
»himmelska stämman» kunde förnimmas; det enda hän tyckte
sig höra var ett obehagligt gnisslande ljud, som sårade hans
musikaliska öra.
Något stött öfver den skönas koketteri, tog han sitt
parti och öppnade dörren samt inträdde i sin mors, salig
kommerserådinnans, f. d. sängkammare.
Hvad mötte honom derinne?
Ett öppet fönster, men icke en öppen famn, det friska
luftdraget af himmelens vind, men icke den friska
ande-drägten af den sextonåriga flickan.
Ack, det gifves onekligen ögonblick af lifvet, då man
tycker att den gifmilda Försynen ändå har bra litet att
bjuda på!
Något öfverraskad närmade sig löjtnanten på tå den
rymliga, af brokiga sidengardiner omfläktade samt på
för-gylda lejonfötter hvilande imperialsängen, salig
kommerserådinnans, innan hon nödgades utbyta den mot den trånga
på silfverfötter, med en väfnad af mossa och blommor till
sängomhänge, fodradt med tre alnar tjockt lager af
svartmylla eller sand.
Den unge krigaren öppnade varsamt sidensparlakanen
och kastade en blick in i den olympiska verlden. Han
fann de ljusa molnbäddarne, men icke den sväfvande
gudinnan.
»Kanske hon redan gått ut i parken,» mumlade han för
sig sjelf och lemnade sängkammaren. Hans ögon spejade
omkring i kabinettet der utanför och saknade dervid den
lilla vackra halmhatten och den hvita långschalen, hvilka
han tidigare på morgonen funnit liggande på kabinettssoffan.
Derigenom öfvertygad att den sköna gästen lemnat våningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
