Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillnamn och den senares dopnamn samt utgafs för en
släg-ting till dem. Med antagandet af ett nytt namn tyckte jag
mig äfven ha antagit väsendet och formen af en ny menniska.
Det nya namnet var min egid icke blott mot verldens
nyfikenhet, utan äfven mot mina egna minnen. Jag började
glömma, att jag varit Amanda Lang, innan jag bief Olivia
Heuser.
»Vid ankomsten till Hamburg upplöste Heuser sin trupp,
hvarefter jag åtföljde mina nya fosterföräldrar till Berlin,
der vi dröjde ett hälft år. Denna tid använde jag till trägna
studier så väl i språket som i sången. Undervisad af de
bästa lärare, gjorde jag sådana framsteg, -att jag, efter
förloppet af denna tid, kunde åtaga mig primadonnans parti
vid den teater, som Heuser ånyo bildat. Jag lyckades, och
flere teaterstyrelser gjorde mig de fördelaktigaste tillbud;
men tacksamheten, som fäst mig vid Heusers familj, fäste
mig äfven vid hans teater. Efter nära ett och ett hälft års
konstresor i Tyskland kommo vi för tvänne månader sedan
hit till Göteborg, hvarifrån vi i morgon begifva oss ...»
Sådant ungefär var slutet af den berättelse, som en
halftimme senare på natten afgafs på Prins Karls hotell i
ett af dess prydligaste gästrum.
Den som afgaf berättelsen var en ung dam, hvilken
hade plats på en liten divan framför ett prydligt
mahognybord, hvars tvänne vaxljus, i förening med kristallkronan i
taket, rikt belyste både rummet och berätterSkan. Den unga
damen, som tycktes vara mellan aderton och nitton år,
förenade med ett ansigte af bländande skönhet en växt af
sydländsk yppighet. En skär sidenrock slöt sig intill de
modelliskt runda formerna, och omkring den mjellhvita
halsen snodde sig några hvarf af en fin guldkedja, vid
hvilken hängde samma lilla bernstenskors, som Alm på
morgonen saknat.
Den som afhörde berättelsen var ingen annan än revisor
Alm, hvilken, sittande på soffan bredvid berätterskan, med
det djupaste deltagande lyssnade till hennes ord och
oaflåt-ligen följde den rika färgskiftningen på hennes ansigte samt
de vexlande uttrycken i de stora, högblå ögonen, stundom
flammande af blixtar och stundom dolda bakom tårars dimma.
»Så ’har jag färdats omkring här i verlden, medan man .
i mitt fädernesland trodde mig vara död,» återtog den unga
damen; »ja, det fanns verkligen den der olycksaliga mor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
