Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig af att kunna gå uppför de brantaste trappor utan att
förlora andedrägten och att flere timmar kunna sitta lutad
öfver skrifbordet, utan att detta bekom honom det allra
minsta. Icke heller hade han lagt något på sinnet, som
kunnat tära på hjerta eller lungor. Följaktligen skulle han
kunnat motse den mest lugna ålderdom, så framt icke den
fatala gikten ett tu tre hängt sig fast vid honom, utlofvande,
i trots af alla läkarkonstens bemödanden, att blifva honom
lika trogen som nordstjernekraschanen var, eller som hans
fru, presidentskan, varit, innan hon för ett år sedan åkte
bort i Storkyrkans ståtliga likvagn, enleverad af mannen
med lien.
Denna djupa förlust bar han på det hela taget som en
förståndig man, ehuru han stundom icke kunde undgå att
sakna sin salig fru, särdeles vid sådana tillfällen, när han
ansattes af gikten. De små oskyldiga tvisterna makarne
emellan hade merendels uppiggat den giktsjuke och
följaktligen fördelat hans krämpor, hvaraf man finner, att det ibland
kan vara mer helsosamt att ha någon att gräla på, än
någon att älska.
Visserligen kunde han ha mycket otaldt med sina
domestiker och i synnerhet med sin gamle förtrogne,
kam-martjenaren Ström, hvilken gjorde sin husbonde tusen
förargelser, men dels voro dessa, till följd af sin ställning i
samhället, alltför undfallande, och dels ansåg han dem för
icke nog värdiga motståndare. Det är endast mellan äkta
makar som sådana slags sottiser kunna förekomma, hvilka
göra blodet varmare än vanligt.
Gikten är icke blott en plågsam, utan äfven en
försmädlig åkomma, ty icke nog med att den gör den mjukaste
rygg stel som en tre tums planka, hvaruti sågas natt och
dag, den beröfvar jemväl sitt offer allt det deltagande, man
egnar andra slags sjuklingar. Man vill anse gikten och
podagern lika sjelfskrifna för rika och förnäma herrar som
ordnar och pensioner, anseende dertill på köpet de förra
till och med mer välförtjenta än de senare. Åtminstone
väcka de på långt när icke så mycket afund och klander.
»Det är bara gikt,» säger man och ser med största
likgiltighet på, hur den arme patienten rådbråkas, liksom
hade han blifvit rättvisligen dömd efter 21 Kap. 3 §
Miss-gerningsbalken, innan åberopade lagrum genom Kungl.
Förordningen den 30 maj 1835 tillbörligen förändrades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>