Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro sökande till den lediga inspektorsbefattningen, äfven de
gråsprängda och gulblå.
»Skönt!» yttrar Holmberg för sig sjelf, »jag får Sveriges
hjeltar och riddersmän att skifta hugg med.»
Utan tvifvel en vacker början för en sjuttonårig viking.
Men en dörr öppnas i salen och in träder Ströms dåvarande
egare, en baron Bennet. Han går ifrån den ene till den
andre, inhändigar betyg, rekommendationer med mera dylikt
och stannar slutligen framför den unga vikingen med den
klara, frimodiga blicken.
»Hvem är herrn?» frågar baronen, icke misstänkande i
honom en sökande.
»Jo, jag är den som skall bli inspektor på Ström,»
svarar Holmberg helt obesväradt.
»Hå, är det så!» yttrar Ströms egare, tagande ett steg
tillbaka men dragande på mun; »nå, herrn har väl betyg?»
»Ja, prestbetyg,» dokumenterar sig Holmberg.
»Häl prestbetyg? ingenting annat?»
»Nej, men med berömlig kristendomskunskap.»
Baronen skrattar, alla skratta.
»Men förstår herrn sig verkligen på jordbruk?» börjar
ånyo baronen.
»Mycket väl,» försäkrar Holmberg.
»Och på ladugårdsskötsel?»
»Lika väl som på jordbruk,» är det tvärsäkra svaret.
Nytt skratt.
»Skrattar bäst som skrattar sist,» tänker Holmberg.
Detsamma tänkte förmodligen himlen och baron Bennet
med, ty två dagar derefter var Holmberg välbestäld inspektor
på Ström. Den gången fick, märkvärdigt nog, berömlig
kristendomskunskap gälla för mer än förnäma
rekommendationer, titlar och ordensband; men, det oaktadt, fick
säteri-egaren aldrig skäl att ångra sitt val. Dag från dag blef
han alltmer intagen af sin nya inspektor, som, trots sin
ungdom, hade gehör med sig i allt hvad han anordnade,
begrep allt hvad han lade handen vid och krusade för ingen.
Sällan har väl en egendomsförvaltare så talat ur skägget
både inför husbonde och underhafvande, som den skägglöse
inspektören på Ström.
Vi hafva dröjt något längre vid denna händelse från
Holmbergs ungdom, men den lägger fullt i dagen hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
