Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inregistreras bland de lyckligaste under närvarande régim.
Vi berörde jernvägen emellan Bergvik och Söderhamn, men
detta arbete är blott ett af hans många, hvilka redan i de
större tidningarna finnas upptagna, men som utrymmet nekar
oss här upprepa. Det finnes väl knappast någon jern-,
kanal- och landsväg i hans provins som icke bär spår af hans
ihärdighet; ingen större afvittring, intet betydligare kartverk
der ej hans finger varit med. Deremellan hade han tid för
andra arbeten, bland hvilka hans ypperliga historia öfver
Hel-singland, för att icke omtala landtmäteritaxan af år 1857,
som jemväl är hans verk. Ingen kände bättre än han vägen
till Norrlands skattkamrar, ingen förstod bättre än han att
smida nycklarne till dem. Det var som hade hans blick
genomträngt allt, bergens väggar så väl som strömmarnas
bädd. Dessutom står Sverige i oförgätlig förbindelse hos
honom, såsom räddaren af hela landets ekonomiska kartverk,
hvilket hotades med fullkomlig undergång*
Obegränsadt var det förtroende Widmark åtnjöt på sin
ort. Nordlandens befolkning är icke lätt att ta itu med.
* Landtmäterikontoret var ifrån äldre tider det verk der
geografiska kartor upprättades. Sålunda känna vi redan från Karl IX:s
tid Burei karta öfver fäderneslandet såsom den äldsta. Sedermera
stegrades anspråken, och under Karl XI:s tid (1683’) organiserades
detta verk, när den utmärkte friherre Gripenhjelm utnämndes till
dess föreståndare. Nu fullföljdes de geografiska arbetena med större
utsträckning och omsorg, hvarom nämnde öfverdirektörs karta öfver
Sverige lemnade ett tillfredsställande vitnesbörd. Alltsedan fortfor
kontoret att vara en geografisk anstalt, hvarest, efter tidens fordringar
och med de ringa hjelpkällor som stodo till buds, då landet ännu cj
var uppmätt, kartor utarbetades. I medlet af 1700-talet fick kontoret
en större utsträckning för sin verksamhet genom de införda
storskiftena, hvilka uteslutande togo landtmätarnes arbetsamhet i anspråk;
men inom kontoret fortgingo icke dess mindre oafbrutet de
geografiska arbetena, och ehuru sedermera Fältmätnings- (numera
Topografiska) kåren inrättades och intog ett törtjent rum äfven som geografisk
anstalt, var det likväl kontoret som, enligt sin instruktion af 1827,
skyldigheten tillkom att vårda och främja kännedomen af riket i
geografiskt och statistiskt afseende, med anledning hvaraf rikets ständer
också beviljat anslag för sockenkartors utarbetande. Då föll någon
eller några på den besynnerliga idén att söka från landtmäterikontoret
till topografiska kåren öfverflytta detta åliggande, hvarigenom kontorets
vackraste och för hela landet vigtiga verksamhet skulle försvinna.
Men detta försök, som, om det lyckats, skulle, enligt alla opartiske
sakkunniges omdöme, ha borttrasslat hela ekonomiska kartverket,
strandade mot Widmarks ihärdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
