Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i fall någon obehörig skulle hugga tag i det andra; men
lika sannt är ock, att man inom den nuvarande svenska
representationen icke skulle ha lätt för att finna någon honom
öfverlägsen i mångsidighet och sakkännedom. Han skulle
kunna i ett andetag redogöra t. ex. för den vigtigaste
samhällsfråga, dess historia, dess förhållande till andra stora
frågor, och i samma vefva säga oss på öret, hur mycket
middagsportionen för hvarje gardist kostar staten. Han är
en lefvande liber memorialis i statsrätt, juridik,
nationalekonomi, i allt: han är ensam en hel encyklopedi. Slå upp
borgarståndets protokoller från 1850 och man skall knappast
finna en enda fråga, hvaruti han icke talat mest, och der
man icke i de allra flesta fall äfven kan tillägga ordet bäst.
Han talar väl utan att vara hvad man kallar vältalare. Det
står icke till att i den rika ordströmmen från hans mun
skönja ens det flygtigaste skimmer af regnbågen; allt kommer
så blygrått, men är välgörande och alltid fruktbringande på
något ställe. Detta vet man, och derför hör man honom
också så gerna, om han talar aldrig så länge och öfver de
torraste ämnen i verlden. Man vet, att man får lära något,
vet att om man icke alltid finner nöjet, finner man bestämdt
nyttan, och det nyttigaste är mer än det vackraste.
Under innevarande riksdag har den traditionella
oppositionen inom Borgarståndet blifvit temligen bortkrånglad;
man vet numera der ingen skilnad mellan höger och venster:
det är endast rakt fram eller rakt baklänges man har någon
aning om. Björck står som förr vid statskassan, men dess
lock är på vid gafvel. Han suckar, men öser ut pengar
med begge händer. Sjelfva höga vederbörande finna honom
älskvärd, fast han sjelf föga smickras deraf. Björck tror —
och hvem tror icke det! — att i en tid der allt fås för
pengar kan man äfven få en genomgripande
representationsreform. Det är derför han är så frikostig, den förre
riks-hushållaren; det är derför han ger, suckar, men ger. Han
skulle ge sitt hjerta, om det vore af det guld som kan
myntas. Måtte blott han, som med skäl kan berömma sig
för vaksamhet, icke slutligen nödgas erkänna att lian en
gång för mycket drömt 1
Detta i få drag bilden af en bland representationens
förnämste, en bland dess ädlaste. Det uppenbarar sig, vid
första anblicken, någonting vekt, vi hade så när sagt
qvin-ligt i detta ansigte, som, när det ler, ler med barndomens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
