- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
63

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke vara så farligt med ståndsskilnaden i ett land, der
personer utan pantalonger burit prinsessors hufvud på pikar
och halshuggit tusentals adelsmän. Det blir i alla fall ett
slags närmande, hur mycket man än må hafva att anmärka
mot sjelfva sättet.

Cambon styrde kosan mot söder till pont d’Austerlitz,
en af de tjuguen broar, som hvälfva sig öfver Seinen.
Pont d’Austerlitz, sammansatt af fem jernbågar, har sitt
namn af den stora batalj, som fransmännen under Napoleon
vunno öfver ryssar och österrikare den 2 december 1805.
Utan att tänka hvarken på Napoleon eller Austerlitz,
passerade Cambon bron och skulle just vika af in på
boulevard de 1’Höpital, då han hörde sitt namn ropas af en
röst, snarlik bullret af en kanonvagn öfver en träbro.
Cambon spratt till och vände sig om. Det finnes vissa röster,
som man kan ha hört hundra gånger och hvilka ändå
komma en att spritta till vid den hundraförsta.

Den figur, hvarpå Cambons öga föll, var värdig en
sådan röst. Karlen, hvars ålder syntes vara omkring fyrtio
år, hette Simon, vindragare till yrket, men äfven kallad
Hvita björnen, på grund dels af sina ovanliga
kroppskrafter, dels ock för sitt ständiga bruk af ljusa kläder,
hvartill hörde hvit filthatt med breda bårder samt osvärtade
skor. Han var till växten ett värdigt motstycke till jätten
i Parismysterierna af Eugéne Sue; men ansigtet var
vackert och uttrycksfullt, såsom fransmännens i allmänhet.
Svarta ögon, krokig näsa, stor mun med starka hvita tänder,
svart yfvigt skägg, men tunnt hår på hufvudet, något som
för fyrtioåringen i Frankrike icke heller är ovanligt. Ungefär
på detta sätt finnes Hvita Björnen beskrifven af de
författare, som tecknat den speciellare delen af den senaste
revolutionen i Paris, i hvilken han varit en lika nitisk
som fruktad kämpe. Han hade ända från sina ynglingaår
haft stort anseende inom folkqvarteren, ty det är naturligt
att de lägre folkklasserna, till hvilka blott några matta
strålar af tidehvarfvets bildning ännu hunnit tränga, skola
högre än andra uppskatta den kroppsliga styrkan och
öfver-lägsenheten hos sina kamrater, hvilket visst icke bör ^nses
underligare, än att en fransk markis ofta framför mycket
sätter den af sina hundar, som har de starkaste tänderna,
eller att en engelsk lord lika ofta framför allt värderar
den häst, som är starkast i att springa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free