Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var det derfor att de erinrade om hans mor och hennes
ursprung från norden?)... »Ja, det är min dam i Jardin
des Plantes,» fortfor han, »jag är säker pä det. Jag var
ej så blind, att jag icke såg hur hon betraktade mig den
der dagen, och nu är hon rörd af tacksamhet för det jag
ryckt henne ur lejonets gap . . . Men bör jag gå? . . . Bör
jag blindt kasta mig i ett äfventyr, som kan bafva ganska
betänkliga följder?. .. Men den sköna damen har säkert
haft mycket besvär att få reda på min bostad, och detta
bevisar hur angelägen hon är att råka mig och huru gränslös
hennes tacksamhet är... Det vore derför mycket orätt af
mig att icke gå, helst hon i morgon enkom för min skull
ställer en vagn på Place Vendöme. Det der visar mer än
vanlig välvilja, det visar en erkänsla, som ... De milda blå
ögonen hafva minsann icke lagt två strån i kors för att. . .
Jag börjar verkligen tro att svarta ögon äro skyltar för
mycket känsligare och ömmare hjertan . . . Men jag bör icke
vara orättvis mot de blå . .. Ett oskyldigt hjerta skulle ej
skicka hästar och vagn för att i skymningen hemta en karl,
skulle icke heller nyttja maskerade kammarjungfrur, som
knyta bindlar för ögonen på en ung man, och skulle,
framför allt, icke låta förstå, att den ynnest, de visa en karl,
kunde väcka afund hos mer än en dödlig . .. Nej, jag bör
icke infinna mig på Place Vendöme, jag vill icke vara ett
blindt redskap för en förnäm dams nycker, jag har
verkligen mycket vigtigare saker att tänka på än att. . . Men
var det icke min bestämda föresats att varna den der damen
för det försåt, som Hvita Björnen ytterligare kunde ställa
mot hennes lif och lemmar? Om någon olycka från det
hållet hände henne, skulle icke jag med skäl förebrå mig
att ej i tid ha underrättat henne om faran? ... Ja, det är
nödvändigt att jag inställer mig, det är af högsta vigt att
jag i morgon afton klockan åtta stiger in i vagnen och låter
mina ögon förbindas, ty endast på detta sätt blir det mig
möjligt att rädda den sköna okända från Madelones
sorgliga öde.»
Så resonnerade Cambon för sig sjelf, gående af och an
i sin lilla tarfligt möblerade kammare. Hastigt spratt han
till och stannade. En helt och hållet ny tanke hade fattat
honom. Han skyndade till dörren, den han tillriglade,
hvar-efter han sprang till fönstret och fälde ned rullgardinen.
Derefter drog han sängen från sin vanliga plats och stälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
