Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttrycket, den Cambon ganska lätt märkte, ty när man är
berofvad synen,’tilltager hörselns sinne i styrka.
»Det förstäs,» svarade han, »att när man får en
skrif-velse ifrån en dam ...»
»Som man icke känner?»
»Det är just deruti som det pikanta ligger . . . Hvem
vet om det skulle vara lika intressant, ilall man kände
henne, ty . . .»
Armand tystnade tvärt, ty som känseln hos honom var
lika högt uppdrifven som hörseln, så kände han ganska
tydligt hur en liten hand tryckte hans egen.
Men Cambon aktade sig att besvara handtryckningen.
Alltid samma förstånd — alltid en son af norden.
»Man befarade emellertid att någon annan än ni skulle
upptäcka biljetten,» tog ånyo den maskerade till ordet, utan
att längre qvarhålla sin hand på ett så otacksamt ställe.
»Ingen fara med den saken,» svarade Armand; »och
det är följden af att bo tillsammans med spöken ... Ni kan
vara säker på att ingen annan hedrar mig med besök än
den, som är tvungen dertill.»
»Ni skulle således icke hafva några vänner?» frågade
den maskerade med deltagande.
»Det vore mycket otacksamt af mig att påstå sådant. ..
men hvad betyder väl vänskapen för de dödlige mot fruktan
för de odödlige?»
»Ni har då endast spökrädda vänner?»
»Jag vet åtminstone en, som icke är spökrädd.»
»Och det är?»
»Den som under min bortovaro hade mod att sticka
biljetten i låset.»
»Ah, ni anser då mig för er vän?» frågade den
maskerade med en viss liflighet.
»Det var då verkligen ni?»
»Ja, min herre!»
»Men ni skulle icke vilja säga mig, hur ni bar er åt
för att lå reda på min aflägsna och dystra bosiad?»
»Ingenting är omöjligt för oss fruntimmer.»
I detsamma stannade vagnen.
»Vi äro vid målet, eller hur?» frågade Armand.
»Ja, min herre.»
»Och hvad bör jag nu göra?»
»Stiga ur vagnen, naturligtvis.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
