Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»För en fara, säger ni?» frågade damen, tagande ett
steg fram på golfvet.
»Ja, för en stor fara, som jag sade.»
»Och som skulle hota...»
»Som hotar min dam i Jardin des Plantes.»
»Hvem hotar henne? Hvarför hotas hon? Och hvaruti
består denna fara?»
Dessa frågor, nästan på en gång gjorda, röjde vida mer
än vanlig nyfikenhet. Också kunde Cambon icke underlåta
att ånyo fästa ett par ifrigt forskande blickar på sin värdinna.
»Ni vill icke säga hvaruti denna fara består?» fortfor
hon med ökad häftighet.
Armand teg, ty han var i denna stund mer öga än öra.
»Denna fara är då helt ny?» återtog hon.
»Nej, den är gammal.. . den är redan af två års ålder.»
»Två år, säger ni?... Och hon är likväl i okunnighet
derom, efter hvad ni påstår?»
»Ja, det var först för åtta dagar sedan som den började
stiga från plan till verklighet.»
ȁtta dagar?. .. Och det var i Jardin des Plantes som
den först började bli verklig?»
»Ja.»
»Men det är er skyldighet, min herre! ... Ni måste
säga mig allt!»
»Ja, jag måste det,» medgaf ändtligen Cambon; »jag
måste det, när jag en gång träffar henne.»
»Men om det var, som ni säger, för åtta dagar sedan
som faran började, hvarför har ni icke redan underrättat
henne derom ?»
»Jag känner hvarken hennes namn eller bostad. ..
Jag bedyrar att ingen dag sedan dess gått förbi som jag
•icke varit gripen af den djupaste oro öfver hennes öde . . .
Jag har ströfvat omkring öfverallt, jag har besökt de
offentliga promenaderna, bar sprungit fram och tillbaka genom
passagerna, men utan resultat. .. Döm då om min glädje,
när jag fick den der biljetten, ty jag tog för gifvet att dtt
var hon som skrifvit den.»
»Hvarför tog ni det för gifvet?»
Detta var en svår fråga att besvara. Han kunde icke
påstå, att svarta ögon äro mer benägna för hemliga möten
än de blå. Icke heller vågade han säga, att de voro
tacksammare, ty derigenom skulle han ju låta påskina, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
