Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven detta, ty hau anar en bysätming för evigheten. De
äro sig lika, de der artisterna.
Doktor Matheus blir förtviflad. Men det är hans eget
fel. Hvarför tog han ej förskrifningen genast och innan
han lemnade instrumentet? Den obetydligaste skomakare
fordrar allra minst sin räkning accepterad innan han lemnar
ut stöflarna. Doktor Matheus var för godtrogen, och likväl,
hvem bör känna menniskan bättre än han?
När nu ingenting annat hjelper, börjar han trolla, ty
det är alltid sista utvägen. Sålunda trollar han fram en
figur så lik Héléne’s f. d. fästman, baron de Saint-Ibars,
som det ena bäret det andra. Den förmente baronen går,
till Urbain’s stora förskräckelse, helt enkelt in i paviljongen
för att borttaga den sofvande Héléne. Men som doktor
Matheus nogsamt inser, att han icke har någon makt öfver
en flicka, hvars hela brott består uti att hafva rymt med
en menniska som spelar fiol, så framtrollar han äfven en
annan figur, alldeles lik Héléne. Med fasa ser således
Urbain huru baron Ibars utkommer ur paviljongen, bärande
Héléne på sina armar samt närmande sig med sin dyrbara
börda den dörr som leder ut.
Nu sticker doktor Matheus ett papper under näsan på
Urbain och ber honom skrifva under, utlofvande på heder
och samvete att, derest Urbain det gör, genast skicka
baronen till fanders och föra Héléne tillbaka i Urbain’s
armar, hvilket kan komma på ett ut.
Urbain, bäfvande för Hélénes öde, men ännu mer för
helvetet, ty en hvar är sig sjelf närmast, vägrar med en
ståndaktighet, som kan reta gallfeber på sjelfva hin.
Doktor Matheus undgår icke heller symptomen af
denna feber. Han sprakar och kröker sig som en påtänd
näfver, görande dervid en mängd nya hocus pocus i luften.
En demon uppstiger nu och rycker åt sig »le violon du
diable», som han kastar midt på golfvet, der det förträffliga
instrumentet ögonblickligen försvinner i en låga, under
det doktorn betraktar den olycklige fiolspelaren med en
blick, som säger: »Qyintilera nu, din erkebedragareI
Drilla dig nu till fröknar, som hafva 100,000 francs i ränta,
din erkeskälml . . .Jag skall ge dig, jag, för att lura teologie
doktorer!»
Urbain knäpper ihop sina händer och ser upp mot
himmelen. Det betyder: »Jag lemnar mig i Guds hand!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
