- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
311

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Prinsen af Condél» upprepade Géronniére med stora

ögon.

»Ja, har ni verkligen glömt prinsen af Condé?» frågade
hertigen.

»Jag förstår er icke.»

»Ni skulle ej minnas den historien, som många ännu
hafva i färskt minne!... Jag känner en, som aldrig skall
glömma den, icke ens i sin dödsstund.»

»Och det är?»

»Han med det goda hjertat, er älskling, Ludvig Filip.»

»Men ni måste förklara för mig den der historien,»
bad bankiren, som endast var slängd i handelshistorien.

Hertigen trummade med fingrarne på stolskarmen, men
tycktes icke vara sinnad att lemna någon förklaring.
Förmodligen ansåg han icke bankiren och orleanisten
Géron-niére vara rätte mannen för att afhöra en sådan förklaring.
Vi gifva den derfor i hans ställe.

Prinsen af Condé var bourbon. När vid 1830 års
revolution Carl X med familj nödgades lemna Frankrikes
tron och landamären, föll det ingen in att prinsen af Condé
borde göra sällskap på resan, ty han var mycket älskad af
folket. Han hade aldrig blandat sig i hofintriger eller sökt
spela någon politisk rol. Derjemte visste man, att han till
det mesta använde räntan af sin ofantliga förmögenhet till
att göra godt. Prinsen sjelf stannade också gerna qvar i
ett land, der han var föremål för så mångas kärlek och
tacksamhet. Såsom fadder åt Ludvig Filips fjerde son,
hertigen af Aumale, hade prinsen testamenterat denne hela
sin förmögenhet. Men när Ludvig Filip uppsteg på tronen,
började prinsen af Condé, som förmodligen tyckte att Ludvig
Filip var rik nog, först tänka på, om han ej borde ändra
sitt testamente till förmån för Carl X:s sonson, den
oskyldige hertigen af Bordeaux, som naturligtvis måste
deltaga i moderns och farfaderns landsflykt. Rykten att prinsen
verkligen ämnade ändra testamentet spredo sig öfverallt,
och en morgon fann man hertigen af Condé hängande på
fönsterkroken i sin sängkammare. Man sökte väl utsprida
som sannolikt, att prinsen sjelf afhändt sig lifvet; men
mängden, som förgäfves letade efter skäl för en sådan
sannolikhet, trodde att ett rysligt brott var begånget.
Hertigen af Aumale fick den dödes millioner, ty testamentet
hade ännu icke hunnit blifva ändradt. Den olycklige prinsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free