- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
401

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det vore kanske i sin ordning att meddela en
polis-kommissarie vår upptäckt,» föreslog Armand.

»Är ni galen 1» utbrast Albert.

Armand såg förundrad på monsieur Albert.

»Inser ni då icke,» fortfor denne, »att en
polisundersökning, börjad med tjufkällaren, kunde sluta med vår, som
ligger bredvid, eller tror ni kanske att den helige brodern,
när han råkat i polisens klor, skall lägga fingrarne emellan
hvad oss beträffar? ... Så länge vi tiga, tiger han, det kan
ni vara säker på.»

»Men detta hemliga förstånd med en sådan person
synes mig afskyvärdt,» förklarade Armand.

»Inför moralen möjligtvis, men icke inför politiken,»
svarade Albert.

»Och det stackars folket, som förlorar sin egendom,
sitt guld och silfver, som vi kanske skulle kunna rädda?»
frågade Armand, som icke vågade disputera med Albert i
politiken, med Albert, som var Ledru Rollins och Louis
Blancs högra hand.

»Det folk som har guld och silfver att förlora,» menade
Albert, »är mindre att beklaga än det folk som icke har
en bit bröd att äta, och det är just för detta folk vi
arbeta... Jag skulle till och med kunna bevisa, att det är
en ovilkorlig skyldighet för dem som ega att uppoffra något
för dem som ingenting ega.»

Monsieur Ålbert var också, efter hvad kändt är, en
stor beundrare af S:t-Simon och kunde följaktligen bevisa
ganska mycket.

»Det är ett lika stort nöje för mig som för er att se
tjufven på galererna,» fortfor Albert; »men om detta icke
kan ske på annat vilkor än att ni och jag måste göra
honom sällskap, då afstår jag gerna från detta nöje.»

»Det återstår likväl ett medel att åstadkomma det ena
utan att riskera det andra,» menade Armand, »nämligen att
så fort ske kan flytta vapenförrådet till annan lokal.»

»Ett ganska äfventyrligt medel, men som vi skola
tänka på under det ni är borta, ty det är ju bestämdt att
ni reser i morgon?»

»Jag reser i dag, helst i dag,» svarade Armand med
liflighet.

>.I dag?... Så mycket bättre... Ni är då verkligen
färdig att resa i dag?»

Sonen af Söder neh Nord. I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free