Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall kämpas mellan tvänne verldar, tvänne principer:
mellan träldomen och friheten.
»Kejsardömet, legitimiteten, orleanismen och republiken
äro blott underordnade frigör.
»Det finnes numera endast tvänne hufvudafdelningar
för menniskoanden att sluta sig till. Till den förra höra
de som vilja den eviga träldomen, till den senare deremot
de som vilja den odödliga friheten.
»Stridsfältet är gifvet, de begge mot hvarandra fiendtliga
strandaren äro utvecklade, stridssignalerna ljuda. Väljom!
»Vi, frihetens kämpar, äro skyldige våra motståndare
vår tacksamhet för deras uppriktighet, ty hädanefter skola
inga missförstånd ega rum.
»Frankrike kan nu med full sakkännedom välja den
väg det skall gå. Hädanefter skall det icke mer tro sig
förenadt med friheten, om det, emot all förmodan, väljer
träldomen.
»Illusionernas tid är förbi och med denna äfven
sjelf-bedrägeriets.
»Derigenom är redan något vunnet. Partier och
men-niskor visa sig i den sanna dagern af deras läror och syften.
»Nog länge har man sökt förställa och bemantla sig.
Verlden var en maskeradbal, der individer och opinioner
hade förlorat hela sin egendomlighet.
»Republikaner, bonapartister, legitimister, katoliker,
doktrinärer, konservatorer, alla hafva proklamerat frihetens
evighet och helgd.
»Friheten var masken som betäckte allas ansigten i
denna venetianska natt, som började med terrorismen och
slutade med de medborgerliga krigen — hemska, blodiga
natt, hvilken en qvinna, madame Roland, förutsade, när
hon på schavotten ropade: »Heliga frihet, hur många
brott måste ej ditt namn tjena till ursäkti»
»Friheten var tidehvaifvets ord, var Guds ord.
»Sextio generationers arbete hade ryckt henne ur de
djupa gömslen, der hon legat dold, för att bilda henne efter
rådande seder och institutioner.
»Filosofien hade fortplantat och förklarat henne. Hennes
namn hvilade på allas läppar som en talisman för
förförelsen och stod inskrifvet på alla fanor som ett förebud
om segern.
»Hvem har icke i Frankrike åkallat henne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
