Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en enda stor statsman som icke doppat sin hand i blod,
nämn mig en krigares svärd som skördat flere offer än
Richelieus blotta finger... Allt som är nödvändigt är
tillåtet, och allt är tillåtet, när frågan gäller att uppnå ett
stort och för hela samhället gagneligt mål.. . Det fanns
för er ingen annan väg till bankirens millioner än öfver
hans graf... Ni har funnit vägen och står nu segrande vid
den rika skatten.»
Hertigen hade med synbart intresse och mindre oro
lyssnat till markisinnans ord.
Den välbekanta jesuitdogmen, som hon upprepat för
honom, hade något klarat hans panna och lifvat hans blick.
»Hvad ni nu yttrat, markisinna,» sade han, »är till
alla delar sannt, och jag är af samma tanke som ni . . .
Men ännu förstår jag ej, hvarför ni försakar de tvänne
millioner ni har löfte på.»
»Ni har icke hört mig till slut ännu, bäste hertig,»
svarade markisinnan.
»Jag afvaktar slutet med otålighet.»
»Så hör då. . . Jag nämde, att ni hittat vägen och
funnit skatten, men allt det der är icke nog för er.»
»Hvad menar ni?»
»Ni ■ måste äfven se till, att ni äfven kan gå samma
väg tillbaka och utan fara föra med er denna skatt... en
graf, om än aldrig så väl tillmurad, är likväl en ihålig väg.»
»Jag förstår er.»
»Nå?»
»Ni menar, att jag bör fylla den ihåliga vägen med
en mur till, med en ny graf?»
Markisinnan började ånyo leka med sina lockar.
»Ni kommer mig att rysa,» fortfor hertigen.
»Rys... men rys för ert eget öde I ... Er bleka maka
skall blifva er bödel.»
»Nej,» svarade hertigen lugnt, »från det hållet fruktar
jag intet... hon skall icke misstänka något.»
»Hvarför skulle hon icke lika lätt kunna misstänka det
ena som det andra ?... Ni har då glömt, att hon misstänker
er för tvegifte?»
»Det är möjligt att hon det gör... men så länge
denna misstanke icke tillskyndar mig någon olägenhet, har
jag icke skäl att oroa mig deröfver.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
