Samlade arbeten / Smärre skrifter. Poetiska försök, strödda uppsatser, tal och riksdagsanföranden / 34 (1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gamle åkarn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— »Hvarthän, o åkare, i nattens timma?» — Han vänder sig ej om vid röstens skall. Hans schäs ej kör emot i natt och dimma, Fast hjulen vid hvar rännsten ge en knall. Ej ro han har. Han räds hvar dagens strimma, Som schäsens skröpligheter röja skall. Med slitna tömmarna i stela händer Från gränd till gränd han bara kör och vänder. En sällsam gäst från gråa forntidsdagar — Ej någon visste talet på hans år — Den gamle kusken jemt sin Bläsen agar Och gläds åt hvarje smäll, som piskan slår. Ack, andra tider infört andra lagar: Hvar rabulist hans gamla schäs försmår! Hans slägt gått ut. Han sina kunder miste, Han är af gamla åkare den siste. På Brunkeberg, bland nya tidens trillor, De fullblodshästar stå så grannt i rad. Med sin cigarr i mun, på näsan brillor, Ungherrar, damer skynda dit åstad. Med andra åker man till stadens villor. Och droskan rullar fram så yr och glad. I gamla schäsen, kuskad af den gamla, Man skäms att utåt Stockholms gator ramla. Då samlar gamle åkarn sina minnen, Der melankolisk vid sin schäs han står. O, på hur många ök jag basat skinnen! Nu kan han icke neka dem en tår. Han svikes nu af sina egna sinnen, Dem ej ens supen värma mer förmår, Och för sig sjelf den gamle dystert pratar, I det han Bläsen med en halmtapp matar.

Vid målet är jag Af långa resan. I forna dagar Var åkarns plats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>