- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Smärre skrifter. Poetiska försök, strödda uppsatser, tal och riksdagsanföranden /
70

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samtal i afskedets stund - Mamsell Marié Taglioni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att fröjda sig inunder monumentet

At sina fàr. — — Med lika trifves lika.

Den friska luften spelar in rätt skönt;

Det friska är rätt bra •—■ när man är död.

Om jag ej vore så horribelt stelbent,

Så skulle jag gå ut på blomstervallen

Och se hur koret tar sig ut i dagen

När jag finns der — det måtte vara härligt

Och majestätiskt. Visst är- det ej roligt

Se lik som titta; men hvad gör det väl,

När det ej gäller kabinettsmysterier?

Och jag är icke lik de andra lik.

Men tyst! Hvem kommer der? Hvad hisklig syn!

Fysionomier utaf bondeståndet!

Se hur de grina, hvilket solbrändt hån,

Med blick af varglo och med mun af tik!

Om lefvande jag vore, upp jag slökcs;

Det är ibland rätt bra att vara lik.

*


Mamsell Marié Taglioni.



»Och du Stockholm, inom hvars murar denna
konstens älskling först säg dagen, smyg äfven
du ditt blad till den rika krans Europa virat
kring hennes tinning. Du får icke kalla henne
din, ty en konstnär som Taglioni tillhör icke
en stad, icke ett land, utan hela den bildade
verlden; men du får tro, att slägtskapens ömma
band, den varma hyllning du egnar konsten,
skall göra ditt minne kärt för Sylfiden, då hon,
beundrad af oss, sväfvar bort för att beundras
af andra.»

Aftonbladet för den j september iS./r.

»Lifvet i sin fullhet, blomstrande i god/tel,
mildhet och qvinlighel, lefde i hvarje rörelse af
den lefnadsglada bajaderen. Än smekte hon
sin make, hvirflande i glada ringar, än lät hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:31:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/ss/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free