Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
STIiÖDDA OTPSATSEB.
Marcus Larsons konstnärskap,
(Nov. 1857.)
Hufvudkarakteren i Larsons konstnärskap är en vild,
stundom obändig, men alltid storartad kraft, som
oemotståndligt drager med sig åskådaren, väckande på samma gång
häpnad och beundran. Han tillhör ingen skola, intet manér;
han känner ingen annan läromästare än naturen, hvars spår
han också troget följer, nästan lika outtröttlig som hon.
Men icke bör man söka honom i arkadiska nejder, vid randen
af en sorlande källa eller en spegelblänk insjö, bland herdars
och herdinnors pipor och kransar, bland hjordar af betande
lam. Sök honom i jättefurornas urhem, dit yxan ännu icke
trängt; sök honom i stormen, på ryggen af en skyhög våg
eller på spetsen af en klippa, belägrad af fradgande böljor.
En klar himmel förefaller honom för entonig, och derför
draperar han den helst i moln, utan att likväl dölja solens
skönhet, ty draperiet är liksom genomglödgadt och dess
bräm skiftar i purpur och guld. Larson är Sveriges
Salvator Rosa.
Det är redan bekant, att större delen af denne utmärkte
konstnärs ungdom framflutit i en handtverkares verkstad.
Följande anekdot rörande denna tid måste vi ovilkorligen
berätta: Larson besökte en gång i Paris den bekante
djur-målaren Kiörboe, denne åtminstone till en tredjedel vår
landsman, hoc est skandinav. Kiörboe var sysselsatt med att
måla kejsaren till häst. Larson tillät sig några anmärkningar
mot betslet, trensen eller allt som tillhörde hästhufvudets
toilett. »Den der öglan är oriktigt knuten,» sade han, »den
der knuten är för stor, det der spännet sitter för högt och
det der för lågt. Tänker herrn strypa kejsarens häst?»
»Herre 1» ropade Kiörboe förargad; »jag har sett mer
än femhundra hästmunderingar, ty jag har varit stallmästare
i min darl»
»Herre!» svarade Larson med samma häftighet; »jag
har gjort fullt ut lika många, ty jag har varit
sadelmakar-gesäll i min dar!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
