Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
STBÖDDA ITPPSATSEK.
men bien suga sin honung ur kornet, drufvan, hela
växt-och djurriket.
Man behöfver icke der, som på andra ställen, fråga
hvad man är skyldig eller specificera hvad man förtärt.
I samma stund något reqvireras antecknas det af
källarmästaren, som sällan lemnar sin disk och sin griffeltafla.
Han är tyst som muren, har ett vaksamt öga på allt,
adderar och sopar ner pengar i sin låda, denna jätte bland
penninglådor. Spektakelaftnarna är sceneriet i denna sal
ovanligt lifligt. Då kommer »teaterströmmen» och
öfver-svämmar disken. Det är suparnas, saltköttsmörgåsarnas och
det bäjerska ölets tid, man skulle äfven kunna tillägga:
teaterkritikens, den på stående fot dömande och
expedierande. Der afgöres både pjesernas och skådespelarnes öde,
ett slags tilltugg, som man icke behöfver betala. Ju flere
mellanakter, desto oftare kommer strömmen. Källarmästaren
tycker också mest om femaktspjeser, och detsamma ha alla
hans företrädare tyckt.
1 Kungl, teaterns första dagar, eller under Gustaf IIl:s
tid, behöfde Operakällarens värdar icke betala hyra; den
förste af dem fick till och med betaldt af Kungl,
teater-styrelsen för det han höll. Förmodligen ansåg man källaren
nödvändig för den dramatiska konsten, och säkert är, att
teaterpubliken, nota bene den manliga delen, blir allt lifligare,
ju längre det lider mot slutet. Intresset deruppe stiger
med »teaterströmmen» dernere. »Illusionen ökas, när man
ser föremålen genom glas,» yttrade en gång till oss en af
Nordens störste konstdomare; »också,» tillade han, »ser
jag aldrig en pjes innan jag fått mig supen med ölglaset.»
Får man vidare derpå ett glas punsch mellan hvarje akt,
så skall det vara en ohjelpligt dålig pjes som icke tar sig
mot slutet. Den gyllene tid, då man slapp betala hyra för
Operakällaren, är för längesedan förbi. Källarens nuvarande
värd, herr Tjulander, betalar sex tusen riksdaler om året,
men vi ha icke hört honom klaga deröfver. Det påstås,
att hvad som under året inkasseras för bara bajerskt öl är
tillräckligt för årets hyra. Man kan deraf sluta till trafiken.
Att bli herre öfver Operakällaren, det är att bli förlofvad
med Fortuna, bli en gudinnas make.
Förr hängde i denna källarsal burar med
kanariefåglar, som fylde salen med sitt qvitter, också en sång vid
glasens klang. Det var synd att man tog bort denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
