Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TAL OCH RIKSDAGSANFÖRANDEST.
att ståthållaren, han mA nu vara norrman eller svensk, icke
är bunden af instruktion frän svenska sidan, icke böjer sig
under svensk ansvarighetslag, icke uppbär lön ur svenska
statskassan och icke heller utnämnes i svenskt statsråd.
Hur kan man då påstå, att Sveriges rätt förnärmas
genom afskaffandet af detta embete, eller bestrida Norges
fulla rätt till ett sådant beslut? Sjelfva herr
justitiestatsministern förklarar ju i sitt anförande på riddarhuset, att
man »bör vara försigtigare i sina beskyllningar mot Norge,
att det genom det nu fattade beslutet förnärmat Sverige,»
samt att »storthinget i alla händelser varit i sin goda rätt
att för sin del fatta beslut uti ifrågavarande ämnen.»
»Visserligen hade det,» fortfar vidare herr justitiestatsministern,
»varit mer grannlaga, om storthinget sjelfmant förutsatt
frågans beroende af Sverige, men att så icke skett är
ursäktligt, då man besinnar, att frågan verkligen kan ses från
två sidor, och man vid sådant förhållande icke må förtänka
norrmännen att se henne från norska sidan.»
Således ändå två sidorl Men huru kommer man till
dem? Huru till den andra, den svenska? Jo, svenska
kommissarier hafva undertecknat Grundloven. Men det är
till att märka, att dessa kommissarier icke voro Sveriges,
utan endast konungens »befuldmægtigede» och underskrefvo
»paa Hans höje Vegne», såsom orden lyda i deras
Grundloven bifogade skrifvelse, ty hvad Sverige angår, så heter
det blott: »med Forbeholdenhed af Sveriges Riges
konstitutionelie Ret i de Dele, som medföre Förändring eller
Modefikationer i Sveriges Riges Regjeringsform.» Men
hvad har nu Sveriges regeringsform för gemenskap med
14 § i Grundloven eller med frågan om ståthållaren? Sveriges
regeringsform vet lika litet derom som riksakten.
Man vill äfven söka ett stöd för denna andra sida
eller tolkning uti Karl Johans vid konventionen i Moss
afgifna löfte att icke föreslå andra förändringar i
Grundloven än sådana som hade afseende på föreningen mellan
de begge rikena, och som den 14 §, rörande ståthållaren
blef en af dessa förändringar som föreslogos och antogos
vid det derefter hållna storthinget i Kristiania, så kunde,
menar man, äfven denna § anses som ett vilkor för
föreningen. Detta hade måhända kunnat gälla som ett
skenskäl, så vida nämligen inga andra än sådana förändringar
hade förekommit. Men vid samma storthing föreslogos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
