- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Smärre skrifter. Poetiska försök, strödda uppsatser, tal och riksdagsanföranden /
169

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM SKARPSKYTTS BEVÄRINGSEXERCIS. 169

tvifvel, på samma gång han skänker beundran åt folkrörelsen
för landets försvar, beklaga, att den eller de som den tiden
hade makten i händerna icke förmådde lyfta sig till den
höjd folket då intog.

Folkbeväpningen är icke en teori på papperet, utan
framträder i friska, lefvande bilder, och det vore väl derför
skäl att uppmuntra till ett nationalförsvar på sådan grund,
i stället för att lägga hinder i vägen för dess utveckling.
Skarpskyttarne hafva hittills under fredens dagar bestått alla
prof. De hafva bildat bataljoner, ja, till och med
regementen, samt underkastat sig enahanda öfningar som
stamtruppen. De hafva tältat vid sidan af indelta armén och
befunnits underlägsna i — intet, men väl öfverlägsna i
marschens hastighet. Då generalerna varit sysselsatta med
utredning af frågan, huru många steg en soldat under vanlig
marsch kan taga på en minut samt för sådant ändamål
spatserat, utan att se sig om, fram och tillbaka med fickur
i händerna likt urmakargesäller, så hafva skarpskyttarne lärt
stamtrupperna, om icke annat, åtminstone marschera — utan
att se på klockan.

Då skarpskyttarne till följd af sina frivilliga och
allvarliga öfningar hos regeringen under vissa vilkor begärde
eftergift från exercis under de båda beväringsåren, gafs dem
tillåtelse att vinna befrielse från det ena. Följden blef, att
två år derefter ökades skarpskyttarnes antal från tjugu till
fyrtio tusen man. De frivilliga öfningarna fortforo, och
man begärde ännu en gång, att befrielse från
beväringsexercis skulle beviljas duglig och skicklig skarpskytt äfven
för det andra året; men regeringen svarade dertill nej.
Med den erfarenhet man hade tror jag, att regeringen gerna
kunnat våga detta steg. Man hade då kanske haft en
armé af frivillige på 100,000 man. Hvart jag kom under
mina resor i landsorten för några år sedan, hörde jag alla
med en mun framställa den begäran, att jag skulle söka
utverka eftergift för skarpskyttar i skyldigheten att undergå
andra årets beväringsexercis, allt under försäkran att de
icke skulle vara njugga på de vilkor som derför
upp-stäldes.

I borgarståndet framlade jag genom motion sistlidne
riksdag denna begäran, under vilkor: 1:0) att skarpskytt
blefve i behörig ordning approberad i den exercis som
enligt reglemente är förelagd andra årets beväring; 2:0) att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:31:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/ss/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free