- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 2 /
45

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrekt och hans dalkarlar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’ÖtiSÖoTK AfcfÄU.

45

menniskorätt och menniskovärde äro fastare grundvalar för
en tron än eröfrade fanor och blodiga valplatser!

abilgard. Om du ej hinner fullända ditt stora företag,
hvar finner du inom detta rike den hand, som slutar hvad
du börjat?

engelbrekt. Sverige erkänner tvänne enväldsherrar:
sin fattigdom och sin ära. Den, som vördar dem båda, han
är svensk, om också hans vagga stått i den aflägsnaste vrå
af verlden. (Ljude! af dallurar höres frän bergen.) Tiden
skyndar —- vi måste skiljas!

abilgard. Ja, så är det. —• Jag tackar dig för det
skydd den förjagade, biltog dömde sonen funnit bland dina
gästfria fjällar. Hur gerna hade jag inte velat kämpa för
den sak, hvars riddare du är!

engelbrekt. Yngling! Danmark är ditt fädernesland,
din far vår hätskaste fiende. En oöfverstiglig mur reser sig
mellan oss båda; men om den också nådde skyarnas höjd,
min vänskap, mitt deltagande följa dig hvarhelst din bana
leder. [Fattar Abilgards hand.) Farväl!

abilgard. Ja —• det måste ske! — Här skapade jag
i föreställningen mitt hem; i mina drömmar såg jag ljusa
bilder och mellan dessa fjäll sammanflöto de. Vid hvarje
fjät jag tager härifrån försvinna de. — Försvagadt är mitt
mod — jag blyges för mig sjelf, men saknar kraft till
handling.

engelbrekt. Abilgard, icke sväfvar den unga örnen
blott öfver de bergspetsar, hvarunder han har sitt bo. För
honom ligger öppen hela rymden, och han pröfvar i den sina
starka vingar.

abilgard. Han återvänder dock! Men jag — jag får
ej återvända!

engelbrekt. För honom finns en gräns, men ej för
menniskoanden. Om den vill verka här i verlden, nog har
den fält att verka på. — 1 Tyskland kämpar samvetsfriden
mot påfveväldets förtryck. Huss besteg bålet, men hans
ande har lefvat upp bland hans efterföljare. Egna den
heliga saken ditt hjerta och din arm. Det är härligt att
lefva och dö för den lära, för hvilken den store Mästaren
lefde och dog!

abilgard (trycker Engelbrekts hand till sitt bröst). Farväl!
— Jag förmår ej taga afsked af de dina I (Ämnar gå.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:30:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/ts2/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free