Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
184’1 — 1845.
Sång N:o i.
Mel. "Gubben Noach».
Nu det lider hvad det skrider,
Gubben måste dö.
Fåfängt är att spjerna;
Men jag lefde gerna,
Om jag också måste lefva utaf halm och hö.
Mycket har jag hört, fast jag är
Slapp som vissnadt löf:
Kärleks ömma toner,
Ståtliga cessioner,
Och den riksda’n, och den riksda’n, den har gjort mig döf.
(Går in i sidorummet.)
Andra scenen.
INDUSTRIEN (kommer in).
Sång N:o 2.
Mel. »Så lunka vi .så .småningom» o. s. v.
Jag är den svenska industri’n,
Arbetar båd’ i jern och lin,
Gör snörlif åt mamsellerna
Och åt ofserarna,
Blankläderskor åt herrarna
Och träskor åt gesällerna,
Och guldgaloner finns hos mig
Samt rep att hänga sig.
Jag väfver kläden, smider spik,
Gör kistor båd’ för mynt och lik
Och vagnar för att åka i
Och köra snö uti.
Dock är jag sjelf så fattig, jag,
Jag fryser, svälter natt och dag,
Och jag får spisa till min död
Sill och maskinebröd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
