Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4(56 1844—1 84.1.
Tro ni att så lätt det är
Att ett månsken krossa?
LYKTGUBBARNE (dansande).
Vi ä’ lyktgubbar och dansa i ring,
Och hela verlden vi lysa omkring!
Vi ä’ lyktgubbar — pling, plingeli, pling —
Som dig skola krossa.
polismånskenet.
Hvem fann er, lyktgubbar, opp?
Hvem har lärt er blossa?
Fåfängt är likväl ert hopp
Att ett månsken krossa.
lyktgdbbarne (dansande kring
Polismånskenet).
Vi ä’ lyktgubbar och dansa i ring,
Och hela verlden vi lysa omkring!
Vi ä’ lyktgubbar — pling, plingeli, pling —
Som dig skola krossa.
(De taga Polismånskenet i lufven och draga honom med
sig in i sidorummet. Det blir ljust igen.)
Tionde scenen.
lika arfsrätten. Jag är Lika Arfsrätten, jag. Så får
då ändtligen jag, mensklighetens skönaste hälft, äfven i
penningväg gälla för hälften. Ack, Blända, du oförgätliga
småländska brukspatronessa, vi ha varit lyckligare än du,
ty dina systrar ha inte behöft slå ihjäl så många vackra
officerare och soldater, som du måste göra, stackars flicka.
Aria.
Sång N:o 6.
lika arfsrätten.
Mel. »Då jag drog bort från våra bygder», ur Robert.
Hell dig, du minnesvärda Bländal
Tag mot vår varma tacksamhet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
