Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Gamla Aktrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den gamla. akteisen. 500
Är jag dä gammal? Nej, det är jag ej I
Kan en aktris bli gammal? Nejl
Och är min panna skrynklig? Sägl
Det är blott kyrkoboken,
Den token,
Som lurat sej och mej.
Det är blott han som dömer si ensidigt.
Man förde in mig der minst tio är för tidigt.
Och felet ligger hos min mor och far,
Hos presten, som vid dopet var.
Det var en grof komplott emot den oerfarna;
Sä värdas i vårt land de stackars barnal
Väl har han flytt, min första vàr;
Men än min andra återstår,
Fullt lika skön, fast något mera sansad,
På frukter rik, om ej med blommor kransad.
När något smink på kinderna jag strör,
Det liknar solens glöd på drifvan här i norden.
Med tillhjelp af en kork jag gör
Dc skönsta ögonbryn på jorden.
Jag mins, när jag på scen för första gången stod,
Då min talang jag först fick uppenbara.
På ungmöns kind brann sextonårig blod.
Det var för »de nödlidande» i Skara.
Vi spelade Tartuffe, och jag Elvira var.
En dygdig fru, det vet en hvar.
(Såsom Elvira.’)
»Aj, aj| Ni klämmer mig».
(Såsom Tartuffe.)
»Det är en öfverspänning
Af nitels helga kraft».
(Såsom Elvira.)
»Men som gör ondt ibland».
(Såsom Tartuffe.)
»Min afsigt var ej den».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
