Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Gamla Aktrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
den gamla. aktrisen".
(Lägger handen öfver ögonen, hvarvid hon vänder sig om
och skrider långsamt mot fonden, gnolande på ziguenarmarscheu,
hvarefter hon hastigt svänger sig om och skyndar fram.)
Ja, en sådan Preciösa
Man aldrig förr har sett i Trosa.
Det blef ett grufligt väsen.
Man ropte in mig efter pjesen.
(Går häftigt af och an.)
Ridån opp! Preciösa fram!
Ridån opp! Mamsell Strömberg fram I
Preciösa! Preciösa Strömberg fram!
Och genom rök och dam
Störtar Preciösa fram I
(Niger djupt, liksom hon ville tacka publiken.)
Uppå applåder blir man aldrig trötter —
Man kastar blommor ner för mina fötter.
(Låtsar upplaga blommor.)
Jag trycker dem till hjertat och jag gråter.
Hvad hon är anspråkslös! Det genast låter.
(Sjunker öfverväldigad af sinnesrörelsen ner på en stol.
Paus. Uppstiger sorgsen.)
Men allt har flyktat som en jagad hind,
Man mig förskjuter, hädar och mig snäser.
(Med stolthet.)
Jag är för stor för edra småstadspjeser,
Jag är för hög alt spela på en vind.
»En mamsell Strömberg föds blott i hvart tredje sekel!»
Så skref en recensent i Hjo, som hette Jäkel.
»Hon lefve först och främst bland sånggudinnors rad!»
Stod på en transperang i Södertelje stad.
(Går till bordet och lyfter på tidningsbundteu.)
I dessa blad, som jag i tjugu är har sparat,
Jag min odödlighet bevarat.
Se, hur man rosar mig och min person förgyller,
Jag ensam hela spalter fyller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
