Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Vålnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 VÅLNADEN.
biet och fjäriln till den doftande blomman, än han till ett
hus der ett lik förvaras. Den skönaste musik i hans öron
är grafklockans ljud och anhöriges suckar kring ett
pà-skrufvadt kistlock. Men dgn fröjd, som dervid hoppar i
hans hjerta, hoppar mellan starkt murade väggar och fàr
aldrig dansa fram öfver ansigtets vissnade fält. Han har för
längesedan glömt att le, ty löjet passar icke för hans embete.
Hans ansigte bär lidandets prägel, fastän ingen lidandets
tagg förmår fästa sig vid hans hjerta. Han skrider framför
liket med långsamma steg och lutande hufvud, utan att han
ens tänker derpå att det är all verldens väg han vandrar.
Han är en vandrande cypress, omedveten af sin egen dystra
.betydelse. Han är trogen intill grafven, men tager också
bra betaldt för sin trohet, när han väl kommit från grafven;
hvarför också denna befattning inom de större församlingarna
af Stockholm anses inbringa så stora inkomster, att mången
högre embetsmän inom Kungl. Maj:ts och kronans verk
kunde slicka sig om munnen deråt.
Likbjudaren uppropade nu den ordning, hvaruti
processionen skulle afgå. Rangsjukan lemnar aldrig våra
landsmän. Den följer dem till och med inom dödens förgårdar.
Att icke bli uppropad och placerad i det led, dit man till
följd af sin rang hörer, skulle anses för en skymf, som
den döde nog finge umgälla, i fall han kunde begrafvas två
gånger.
Processionen satte sig i rörelse. I sorgen gingo den
aflidnes fyra söner:
i :o tertianen i Clara trivialskola Johan Adolf, tretton
år gammal;
2:0 aktören vid en landsortsteater Victor Leonard,
tjuguett år;
3:0 filosofie kandidaten Fredrik Theodor, tjugutre år,■och
4:0 plåtslagargesällen Knut Sebastian, tjugufem år.
Johan Adolf var en vacker, fast något vek gosse, men
hans trenne bröder alla resliga, välbildade gestalter,
synnerligast den fjerde eller plàtslagaregesällen, hvilken, till längd
och bredd en fullkomlig jätte, höjde sitt hufvud öfver den
långa processionen.
I femte ledet gick notarien Anker, deras blifvande
svåger.
Genom nordanvinden, som pep i alla knutar, trängde
den högtidliga klockringningen, och lanternorna, som buros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
