Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
BBOp OCH SYSTER.
»Och hvem ansvarar mig för,» Sade baronen, »att hvad
du säger är sannt och att du icke snarare hittat pà den der
historien för att änyo roffa penningar af mig?... Och om
han också har det stulna i sin gömma, hvem gàr mig i
borgen för att han kryper fram dermed?»
»Jag sade, att allt det der ska tnin vän. Titzen göra...
det är visst och sannt det.»
»Men om du varit sà säker på att han "hade nålen,
hvarför tog du den inte ifrån honom?... Hvarför har du
sjelf låtit den gå dig ur händerna?... Det var väl inte af
delikatess, vill jag förmoda?»
Ros bet sig i läppen och vände ut och in pà ögonen,
liksom hade någon bitter hågkomst gripit in i hans innersta.
»Dessa frågor sätta dig i bryderi, din skurk 1» återtog
baronen.»
»Jag har den inte ... det har jag sagt en gång förut,»
svarade Ros, »men jag vill våga lif och salighet på att den
förbannade pojken har den; jag har sett det med mina
egna ögon.»
»Du har sett det?»
»Ja,» svarade Ros med en stämma, darrande af ilska,
»men jag var inte i... i tillfälle att komma åt skatten ...
och dermed punkt... Jag har en gås oplockad med den
bytingen 1» tillade han derefter, skakande sina knutna näfvar.
»Är det sannt hvad du sagt,» fortfor baronen, »och
återfår jag det stulna, så skall jag inte spara på din belöning,
du kan vara säker pà det... se här har dü några riksdaler
att börja med.» Han gaf Ros dervid några sedlar.
»Nå, får gå för det då,» svarade Ros, stoppande
penningarne på sig; »mjuka tjenare, herr baroni... Det var
allt trefligare tider ändå, när jag var i barons tjenst, och
mången gång har jag önskat dem tillbaka. . . Visserligen är
jag nu den friaste menniska under solen . . . men aldrig är
man så nära att förlora sin frihet, som när man är som
friast.»
Baronen närmade sig nu Ros och fixerade honom med
ett besynnerligt uttryck i sitt ansigte.
»I öfvermorgon,» sade han hemlighetsfullt, »reser jag
utrikes och kommer inte på länge hem.»
»För fanl Hur går det då med återstoden, herr baron?»
»Kom upp till mig i morgon afton klockan sex ... precis
på slaget sex ... jag har något högst angeläget att säga dig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
