- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 3. Vålnaden /
170

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

MIDSOMMARDAGEN.

En talrik folkskara vimlade pà den stora slottsgården,
trängde sig omkring och följde den gamle hofmarskalken,
hurrande, jublande, sà att berg och dalar återskallade deraf.
Undersåtars jubel kring en monark kan vara starkare och
pompösare, men sällan hjertligare.

Af rörelse oförmögen att yttra något, gick den gode
husbonden bland sina vänner och underhafvande, med
möda undvikande att af dem bli upplyft och buren pà
armarne. De, som voro honom närmast, stridde om att fà
kyssa hans händer och kläder, och de, som ej kunde tränga
sig fram, sågo med afundsfulla blickar på de förres lycka
och höjde sig på tåspetsarne, skrikande sitt lefve af alla
krafter och framkastande buketter och kransar af blommor,
för att på detta sätt göra sig skadeslösa. Blotta tanken på
den förlust, de kunnat göra, fuktade gamlas och ungas ögon,
under det läpparne jublade. Det var en glädje i tårar —
en strålande sol bland regniga skyar.

Slutligen aflägsnade sig baronen och inträdde, åtföljd
af sin inspektor, i sitt skrifkabinett. Inspektören, jemnårig
med baronen, tillstängde dörren och nalkades derefter sin
husbonde, som nedsjunkit i en kolossal fåtölj, utmattad på
en gång af nattens fasor och morgonens glädje.

»Sätt dig, min kära Stenman I» sade han efter en stunds
pustande; »du har väl kläderna i ordning, som jag bad
dig om?»

»Ja visst, hans nådl» svarade inspektören, i det han
satte sig framför baronen.

»Hästen och åkdonet med?»

»Hans nåds befallning är till punkt* och pricka åtlydd.»

»Hvem skall skjutsa?»

»Jag höll för ràdligast att låta min äldste son göra
det... Hans nàd känner Erik ... Det är, skam att säga, en
klok pojke och som inte sqvallrar ur skolan, det kan hans
nåd vara säker på.»

»Jag vet det och gillar ditt val. .. Hvad är klockan?»

»Nyss åtta.»

»Vi ha således två timmar qvar... klockan tio böra
alla, som kunna det, vara i kyrkan . .. alla måste vara
aflägsnade, hör du det?»

»Klockan tio äro alla sin kos... midsommardagen
behöfver man inte mana på folket att gà i Guds hus...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/valnaden/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free