- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 3. Vålnaden /
257

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LUBEKDBEJABNE.

257

Vid samma tid skyndade en karl in i tullstugan vid
Norrtull och frågade efter tullinspektören.

»Han sofver,» svarades.

»Jag måste genast tala med honom,» sade karlen.

»Hvad är det om?»

»Beslag! Beslag!» ropade karlen.

Alla tullbetjenterna sprungo upp från sina stolar och
omgåfvo den främmande.

Ordet beslag är för tullbetjenten hvad luntan är för
svafveltråden. En af dem skyndade upp till tullinspektören,
medan de öfriga slungade fråga efter fråga mot angifvaren.
Men denne var fåordig och ropade endast på tullinspektören.

Efter en kort stund nedkorp denne, gnuggande sig i
ögonen.

»Det lurendrejas mellan Haga och Bellevue,» ropade
angifvaren emot honom.

»Nu i natt?» frågade tullinspektören, som på ögonblicket
återfick sina* stora ögon.

»I detta ögonblick,» svarade angifvaren.

»Kors för tusan! Fort till stället!» ropade tullinspektören
till sitt folk.

»Men de äro manstarka.»

»Hur många?»

»Minst ett dussin och alla beväpnade med sablar och
pistoler.»

»Satans pack!... Det måtte inte vara småsmulor då...
Ëkman stannar qvar, men de öfriga taga sina vapen och
följa mig... ingen tid att förlora!»

I en hast voro alla beväpnade.

»Vi äro ändå bara fyra,» sade angifvaren; »vore det
inte rådligast att medtaga några af gardisterna, för det torde
nog blifva hett ändå, i synnerhet som vi måste fördela oss
på två ställen, både i Haga och Bellevue?»

»Riktigt anmärkt,» svarade tullinspektören och närmade
sig posten, som ropade sitt: korpral ut.

Korpralen utkom, sväfvande på målet och osäker på
benen, hvaraf syntes att han tagit sig något för mycket till
bästa. Nätterna ■ mellan söndagarne och måndagarne hafva ’
i alla tider varit svåra pröfvostenar för de gardisters
pligt-känsla, som haft vakten vid Stockholms tullar.

T&lnadnn. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/valnaden/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free