Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUiiAKTOHEK.
291
vinden, fruktlöst klappande på fredliga murar; Frälsarens
krubba i Bethlehem, som man de följande dagarne besökte,
beundrande Kristusbarnet i Jungfru Marias knä, de tre vise
männen, knäböjande med sina förgylda rökelsekar i händerna,
timmermannen Josef med sin vandringsstaf samt stjernan i
Österlanden, som i kronglas tindrade öfver den heliga gruppen;
— allt samlar sig i en brännpunkt af helig barndomsglädje,
som senare ålders snö icke förmår afkyla eller släcka.
Ack, vill man midt bland vedervärdigheterna,
förvillelserna och lidandet, förorsakadt af andra eller af en sjelf,
gråta ljufva, hugsvalande tårar, tanke man sig då sin
barndoms julhögtider tillbaka I
Julaftonen år 1822, eller samma år som bland andra
större eller mindre märkvärdigheter äfven omfattar de i
denna berättelse anförda händelser, var en af de lifligaste
man kan tänka sig. En lagom vinter gjorde Stockholms
horisont klar och dess snötäckta gator angenäma att
promenera på. Den på vanligt sätt eklärerade julmarknaden å
Stortorget vimlade af folk, som sorlande trängde sig fram
mellan marknadsstånden och de utanför Börshuset placerade
borden med deras uppradade julbockar af ler och bomull
samt diverse andra till lågt pris säljbara leksaker för barn.
De stora granna bodar, som nu för tiden fylla Stockholm
med lyxartiklar, funnos ej då, utan man köpte i
julmarknaden största delen af de julklappar,. man ämnade bortgifva.
Derför var afsättningen och rörelsen derstädes betydligt
större och lifligare då än nu.
Genom den brusande folkströmmen arbetade
häradshöfdingen Gustaf Anker. Han skådade hvarken till höger
eller venster, hvaraf syntes, att han icke besökt
julmarknaden för att köpa något eller för att tillfredsställa sin
nyfikenhet. Hans ansigte var betydligt förändradt sedan vi
sist sågo honom. Öfver dess förr så vanliga lugna och
godmodiga drag hvilade nu en dyster blekhet, märkbar
vid hvarje stråle, som genom folkskaran då och då flammade
emot honom från de upplysta marknadsstånden å ömse
sidor. Hunnen ungefär till midten af marknaden, kunde
han ej längre komma fram, ty der var folkströmmen
våldsammast, och de som der möttes slogos både med händer
och fötter. Jämmerrop och svordomar haglade om
hvarandra från alla sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
