Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-kaptenen.
885
hvarefter man icke hört det minsta af honom. Jag hade
för längesedan bortglömt både äfventyret på Lilla
Trädgårdsgatan och den penningsumma jag dervid förlorade. Då
händer sig, att i dag, just som jag skulle begifva mig hit,
får jag en påhelsning af öfvergevaldigern Titz. Till min
stora förvåning uppräknar han och öfverlemnar i mina
händer en summa af femhundra riksdaler banko, såsom
ersättning för de penningar, hvilka vid ifrågavarande tillfälle
blefvo mig fråntagna. Det förstås, att jag var nyfiken att
lära känna orsaken till en sä ovanlig händelse. Jag fick
då af honom veta, att, under loppet af de sista månaderna
åtskilliga skrifvelser till kungliga poliskammaren ankommit
med penningremisser, för att beticka de förluster, som Ros,
så hette rånaren, tillskyndat personer under den tid han
strukit omkring här i hufvudstaden. Det hette i den första
skrifvelsen, att Ros, som aflidit någonstans i norra Sverige,
före sin död biktat sina brott för en person, som stod i
något slägtskapsförhållande till honom, och hos hvilken han
hållit sig undangömd, samt att denne person, rörd af
förbrytarens ånger och samvetsqval samt sjelf hyllande
pieti-stistiska åsigter, beslutit att, till försoningsoffer åt
miss-dàdarens skugga, återgälda allt hvad denne i lifstiden röfvat
åt sig. Hvad säga herrarne om en sådan händelse? Ser
det inte ut, som skulle vi ännu lefva i underverkens
tidehvarf?»
Alla uttrycka sin förvåning och förklara, med russin
och mandel mellan tänderna, att pietismen, om den också
förstör all bildning och trefnad inom de högre
samhällsklasserna, likväl är af mycken nytta inom de lägre, hvilkas
anspråk man anser icke böra gå ut på mera än att lefva
nöjda med sina lotter och hoppas på bättre i ett annat lif.
Desertvinerna serveras, och man börjar föreslå åtskilliga
skålar. Den artige värden, som erinrar sig, att en af hans
förnämsta gäster i dag fyller sina fyratio år, gifver signalen
till en allmän skål för honom. Föremålet för skålen reser
sig från sin plats och tackar i ett kort tal, hvaraf man
in-hemtar, att föremålets fader dött vid fyrtio års ålder, och
att om denne ännu hade lefvat, så hade följaktligen fader
och son nu varit lika gamla. Efter denna och dylika skålar
uppstiger man från bordet, hvilket strax derefter med all
sin härlighet sjunker ned genom golfvet och försvinner.
Under det kaffet med tillhörande likörer serveras, begifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
